Forskningen inom detta område sträcker sig från vår egen galax centrum, till slutet på "den mörka tidsåldern", då de första stjärnorna och galaxerna i universum bildades.

 
Galaxen ESO 338-IG04
Galaxen ESO 338-IG04
 

Vår nuvarande bild av universums födelse är att det började med Big Bang och därefter har expanderat fram till våra dagar. Universum består idag till omkring 5 % av vanlig materia, 25 % av så kallad mörk materia, och till 70 % av mörk energi. De små ursprungliga variationerna i materietätheten och gravitationen har givit upphov till koncentrationer av massa, de strukturer som vi idag ser som galaxer och galaxhopar. Eftersom de största strukturerna i universum utgörs av galaxhopar är kosmologin nära sammankopplad med studiet av galaxbildning och galaxutveckling.

Forskare vid institutionen utför observationer från optiska våglängder till radiovåglängder, kombinerade med modellering, för att förstå dynamiken och aktiviteten i centrum av spiralgalaxer, inklusive Vintergatans centrum. Vi arbetar också med kinematiken så väl som stjärnbildningshistorien i galaxer som genomgår kraftiga utbrott av stjärnbildning och blåa kompakta galaxer (BCGs) och andra galaxer, samt Lyman-alfa-strålning, Lyman-kontinuum-utsläpp från galaxer, och gravitationell linsning. Superdatorer används för att modellera effekten av de första galaxerna på det intergalaktiska mediet, den så kallade återjoniseringen av universum. Dessutom utvecklar vi modeller för att förutse takten för olika typer av supernovor som funktion av den kosmiska stjärnbildningstakten, leder delar av ett stort projekt med målet att upptäcka supernovor vid höga rödförskjutningar, samt undersöker den mörka energin genom att använda observationer av typ Ia-supernovor.

Forskargruppen vid Institutionen för astronomi samarbetar med institutionerna för fysik vid Stockholms universitetet och KTH inom Oskar Klein Centre.

 

Du kan hitta kontaktuppgifter under  Medarbetare.