Image credit: ESO/M. Janson

Forskningen om planetsystem vid Stockholms universitet fokuserar på observationsstudier av planeter och skivor, kring både gamla och unga stjärnor. Gruppen använder adaptiv optik för att korrigera atmosfäriska störningar och få tydligare bilder av planeter och skivor kring deras mycket ljusstarka stärnor, samt använder högupplöst spektroskopi för att studera deras egenskaper. Det finns också en stark inblandning i rymdbaserade teleskop com CHEOPS och PLATO, som kan upptäcka oupplösta planeter genom den så kallade transit-metoden, där planeter som passerar precis framför sina stjärnor blockerar ut lite av det ljus som stjärnan sänder ut. Gruppen utvecklar även tekniker för astrometriska planetstudier, där en planet kan upptäckas genom sin väldigt svaga dragningskraft på sin moderstjärna.

Som huvudregel bevarar det tunna skinande ytskiktet av en stjärna - den så kallade stjärnatmosfären - sammansättningen av sitt födelsemoln. Genom att samla högupplösta spektra av ett mycket stort antal stjärnor i olika åldrar kan vi studera uppbyggnaden av struktur och kemiska element över tid i Vintergatan och dess satellitgalaxer. Noggrann mätning av stjärnparametrar kräver dock att atmosfärens fysikaliska modell är korrekt, vilket kräver icke-lokal strålningstransport i dynamiska och mångdimensionella simuleringar. Forskare i Stockholm satsar mycket på spektralanalys av miljonstjärniga kartläggningar av galaxen som GALAH, WEAVE och 4MOST.

Astrobiologi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som bland annat studerar förutsättningarna för livets uppkomst i universum. En viktig del av detta som studeras vid institutionen är planetbildning och -utveckling i cirkumstellära skivor. Institutionen samarbetar inom astrobiologiområdet med Fysikum, Inst. för geologiska vetenskaper samt Inst. för molekylärbiologi och funktionsgenomik inom Stockholms universitets Astrobiologicentrum
, SU-ABC.

 

Du hittar kontaktuppgifter under Personal.