Herschel är med sin stora spegel på 3,5 meters diameter det största teleskop man skickat upp i rymden. Teleskopet ska studera universum i infrarött ljus, ett våglängdsområde som fram tills nu är relativt sett nästan outforskat. Institutionen för astronomi är starkt engagerad i teleskopet genom främst Göran Olofsson, Bengt Larsson och H-G Florén, som under många år bidragit med teknisk och vetenskaplig expertis under utvecklingsfasen. Men det är fler astronomer vid institutionen som avser använda det nya rymdteleskopet, däribland Alexis Brandeker, som forskar inom stjärn- och planetbildning:

- Herschel är ett fantastiskt instrument som kommer att revolutionera
förståelsen för hur stjärnor och planeter blir till, säger Alexis Brandeker. Herschel är särskilt lämpat att studera gasen i de miljöer runt unga stjärnor där vi vet att planeter bildas och där gasen innehar en huvudroll. Denna gas går inte att se från jordens yta eftersom vår atmosfär skymmer, vilket är anledningen till att man skickar upp teleskopet i rymden.

Andra saker som forskare vid institutionen hoppas på att se är syremolekyler från stjärnbildningsregioner och vatten ifrån röda jättar, så kallade AGB-stjärnor.

Herschel förväntas påbörja sina ordinarie observationer vid årskiftet
och har drivmedel för att observera i tre år.

Ombord på samma startraket fanns också satelliten Planck, som ska kartlägga den kosmiska bakgrundsstrålningen från universums begynnelse med oöverträffad noggrannhet.

Mer information om Herschel och Planck finns på ESA:s hemsida.