När stjärnor som väger mellan c:a 0,8-8 solmassor upphör med förbränningen i kärnan, expanderar de och blir till röda jättar. Denna sena utvecklingsfas kallas för den asymptotiska jättegrenen (av engelskans, "Asymptotic Giant Branch, AGB"). AGB-fasen karakteriseras av en intensiv massförlust som bygger upp ett omgivande hölje av stoft och gas runt stjärnan. Det är genom denna process som AGB-stjärnor bidrar till den kemiska utvecklingen i galaxer. I det cirkumstellära höljet förekommer dessutom en mycket rik och varierad kemi.

Vatten är en av de vanligaste molekylerna i de innersta höljena runt AGB-stjärnor av s.k. M-typ (M-stjärnorna har mer syre än kol i atmosfären). I avhandlingens första del behandlas modelleringen av emissionslinjer från vattenånga i det cirkumstellära höljet runt M-stjärnor. Med hjälp av satellitobservationer och detaljerade modeller för hur strålningen transporteras genom höljet har förekomsten av vattenånga i dessa stjärnor bestämts och jämförts med kemiska modeller. Vikten av observationer av hög kvalité och detaljerade modeller demonstreras också.

Avhandlingens andra del handlar om de avskilda skal av stoft och gas som har observerats runt en handfull kolstjärnor (AGB-stjärnor med mer kol än syre i atmosfären). Dessa skal tros ha bildats genom en mycket tidsvarierande massförlust under en termisk puls, under vilken stjärnan snabbt förbränner helium i ett tunt skal kring kärnan. I arbetet har tre sådana skal observerats i spritt stjärnljus med hjälp av både mark- och rymdbaserade teleskop. Observationerna avslöjar information om skalen i oöverträffad detalj.

Tid:

Måndagen den 18 januari, kl. 10.00
Plats: FB 52, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21

Länk:
Avhandlingsinformation Kontakt:

Matthias Maercker, Tfn: 08-5537 8550, maercker@astro.su.se