Aktiva galaxer uppvisar en rad olika fenomen i sina kärnpartier. Inom de centrala hundratals ljusåren kan det finnas en roterande ansamlingsskiva som föder ett supertungt svart hål som är själva aktiva galaxens kärna, omgivet av gas med hög täthet och snabb rotation, i sin tur omgivet av en tjock ring av absorberande interstellärt stoft. Högt exciterad gas strömmar ut från det svarta hålet, koncentrerad längs dess rotationsaxel. Utanför finns ett utbrett område av mindre exciterad gas, samtidigt som gas och stoft strömmar in mot det centrala området på grund av störningar från en stav eller spiralarmar i galaxens yttre skiva. Att särskilja alla dessa detaljer i en avlägsen galax är svårt på grund av luftoron vid markbaserade observationer och teleskopets begränsade upplösning.

En forskargrupp vid Institutionen för astronomi har försökt särskilja detaljerna i centrum av en s.k. Seyfertgalax (en särskild typ av aktiv galax) med hjälp av en oprövad metod som utnyttjar att olika spektrallinjer har olika hastighetsmönster. Metoden använder sig av den spridningsbild luftoron ger av en stjärna på spalten. En modell för de olika komponenterna i galaxens centrum, modifierad av spridningsbilden, anpassas därefter till det observerade intensitets- och radialhastighetsmönstret för emissionslinjer av neutral vätgas, exciterat kväve och högre exciterat syre. Observationsmaterialet är ett spektrum med lång spalt av galaxen NGC 1358 erhållet med Europeiska Sydobservatoriets 2.2 m teleskop på berget La Silla i Chile.

Som resultat av denna anpassning drar forskargruppen slutsatsen att från en ljusstark och oupplöst högexciterad ljuskälla i galaxens centrum utgår en 1200 ljusår lång jetstråle av likaledes högexciterad gas med en hastighet mot oss i synlinjens riktning av 214 km/s. Kring detta centrum finner de en roterande gasskiva med utåt avtagande excitation och med en radie av storleksordningen ett par tusen ljusår. Utanför jetstrålen finns gas av lägre excitation som följer gasskivans rotation. Allt detta inneslutes av en stellär centralbulb, där gasskivans rotation anger att bulbens massa kan uppskattas till 14 miljarder solmassor.

Undersökningar av detta slag skulle med fördel utökas med ytterligare en dimension och utföras med tvådimensionella spektrografer, där man erhåller ett spektrum i varje pixel i ett tvådimensionellt fält.

Originalartikeln:
On a method to resolve the nuclear activity in galaxies as applied to the Seyfert 2 galaxy NGC1358 Kontakt:

Per Olof Lindblad, Tfn: 08-5537 8523, po@astro.su.se
Kambiz Fathi, Tfn: 08-5537 8521, kambiz@astro.su.se