Oändligt stort?

Idag tror vi att universum är oändligt stort. Det kan verka svindlande att rymden aldrig tar slut. Men eftersom universum hade sin början för cirka 13,7 miljarder år sedan och information inte kan nå oss snabbare än ljusets hastighet, finns det faktiskt en gräns bortom vilken vi inte kan se. Forskare vid institutionen försöker förstå hur och varför universum utvecklades till det vi kan se idag. Bilden på affischen togs av rymdteleskopet Hubble och visar ett litet område i stjärnbilden Ugnen. Vi ser ett områdde som är ungefär en tiondel så brett som fullmånen på himlen. Större delen av objekten på bilden är fjärran galaxer, alltså samlingar av miljarder stjärnor. Ljuset från de mest avlägsna av dessa galaxer har varit på väg till oss i över 12 miljarder år. Den framträdande rödorangea stjärnan till höger på bilden ligger i vår galax, Vintergatan. Trots att den ser stark ut är dess skenbara ljusstyrka 10 000 gånger svagare än vad människoögat kan uppfatta.

 Oändligt stort? (1059 Kb)

Nästan som hemma

En mörk och klar natt kan vi se vår hemgalax, Vintergatan, som ett suddigt band över himlen. Vintergatan rymmer över 200 miljarder stjärnor och är ca 100 000 ljusår tvärs över. Vi bor i en ganska stor galax, men det finns större. Galaxen på affischen heter NGC 1365 och ligger 59 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Ugnen. Denna galax är en bjässe som mäter hela 200 000 ljusår tvärs över. Bilden, som togs med det danska teleskopet på La Silla i Chile, visar ett fält på himlen som är hälften så stort som fullmånen. Liksom Vintergatan är NGC 1365 en spiralgalax, men av litet annat utseende. Nästan som hemma! Under många år var NGC 1365 ett favoritobjekt vid institutionen, där över 15 vetenskapliga artiklar skrivits om just denna galax. Vid institutionen bedrivs livlig forskning på galaxer, bland annat med hjälp av rymdteleskopet Hubble.

 Nästan som hemma (443 Kb)

I din egen bubbla?

Under sitt liv minskar en stjärna sin massa genom att material från stjärnan förs ut i rymden av s.k. stjärnvindar. Som affischen visar kan stjärnvindar ge upphov till vackra skådespel på himlen. Bilden är tagen med rymdteleskopet Hubble. Den blåa bubblan av gas ligger på 8000 ljusårs avstånd och syns i stjärnbilden Cassiopeia. Bubblan är ca 10 ljusår i diameter och vidgas med farten 20 km per sekund. Stjärnvinden som orsakar bubblan kommer från den lilafärgade stjärnan; denna jättestjärna kommer troligen att explodera som en supernova i framtiden. Materialet som kastas ut i slutstadiet av en stjärnas liv kan återanvändas för att bilda nya stjärnor och kanske även nya planeter. Institutionen deltar i letandet efter nya supernovor och följer dem med teleskop på jorden och i rymden, såväl som med datormodeller.

 I din egen bubbla? (712 Kb)

Vykort från stjärnfabriken

När stoft och gas i ett molekylärt moln börjar dra ihop sig och blir tillräckligt täta, bildas det en stjärna. Bilden på affischen visar Carinanebulosan (i stjärnbilden Kölen) där nya stjärnor bildas, 7500 ljusår bort. Det gnistrande knytet med stjärnor ovanför bildens mitt är en hop med unga stjärnor, "bara" en halv miljon år gamla. Längst ned till höger ser vi Eta Carinae, en stjärna som lyser 5 miljoner gånger starkare än vår sol och troligen kommer att explodera som en supernova i framtiden. Bilden är tagen med VLT (Very Large Telescope) på Paranal i Chile. Ur samma material som bildar stjärnor kan det även bildas planeter och slutligen möjligen liv. Institutionen deltar i Stockholms universitets Astrobiologicentrum för att studera hur planeter bildas och utvecklas och för att studera förekomsten av komplexa molekyler i universum. Dessa tros vara en förutsättning för uppkomsten av liv.

 Vykort från stjärnfabriken (925 Kb)

Även solen har fläckar

Solen är vår närmaste stjärna och kan därför studeras med mycket hög precision. Solfläckar syns som mörka fläckar på Solen och beror på att den är något kallare i de områdena. Institutionen för astronomi är hemvist för Institutet för solfysik som driver det svenska solteleskopet, SST, på kanarieön La Palma. SST är idag det största solteleskopet i världen. Solfläckarna på affischen fotograferades med SST i augusti 2003 av Göran Scharmer och Kai Langhans. För bildbehandlingen stod Mats Löfdahl.

 Även solen har fläckar (804 Kb)

Vart är du på väg?

Människan har alltid fascinerats av rymden. Med hjälp av teknikens framsteg har vi idag lyckats med både obemannade satelliter och bemannade rymdfärder. Vid institutionen bedrivs aktiv utveckling av instrument för användning vid olika internationella rymdteleskop. Bilden på affischen togs i oktober 2012 och visar en Sojuz-raket som lyfter från raketbasen Kourou, Franska Guyana.

 Vart är du på väg? (653 Kb)

Nyfiken på astronomi?

Vi ger kurser i astronomi på allt från grundläggande till avancerad nivå. Är du intresserad av att lära dig mer om astronomi i allmänhet ges Översiktskurs i astronomi kvällstid våren 2017. Är du intresserad av möjligheterna för liv på andra världar finns kursen Om planeter och liv i universum. Vill du veta mer om hur jorden påverkas av universums framtida utveckling ger vi kursen Jorden och universums framtid. Vi ordnar även öppna föreläsningar och teleskopvisningar under särskilda kvällar under vinterhalvåret.