Webb-teleskopet riktas mot stenplaneter
2022-05-27
Om några veckor kommer Webb-teleskopet att börja sina vetenskapliga observationer. Bland dem som planeras att genomföras det första året är studier av lavaplaneter, där Alexis Brandeker från Institutionen för astronomi leder ett av programmen.
Emanuel Gafton disputerar på svarta hål
2019-09-13
Den 18 september försvarar Emanuel Gafton sin doktorsavhandling
"Attraction and rejection: on the love-hate relationship between stars and black holes"
Tid för disputation: 2019-09-18, kl. 10.00
Plats: Sal FA31, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21
Första bilden av stjärna som slits itu av svart hål
2018-06-14
För första gången har astronomer kunnat se hur en stjärna sugs in av ett svart hål, slits itu och förvandlas till en jetstråle av materia som sprutas i en hastighet som närmar sig ljusets.
Ultraviolett läckage från galaxer i ny avhandling
2016-03-02
Ultraviolett strålning från väte i både fjärran och närbelägna galaxer är ämnet för en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Institutionen för astronomi. Den 10:e mars kl 13:00 i sal FB42 på AlbaNova försvarar Andreas Sandberg sin avhandling Observing Lyman alpha emitters - How does Lyman alpha escape from galaxies?.
Data från AlbaNova-teleskopet i ny avhandling om supernovor
2015-05-25
I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm. I sitt avhandlingsarbete om supernova 2011dh har Mattias Ergon använt teleskopet.
Ung stjärnexplosion glimmar i ultraviolett
2015-05-22
En supernova (en exploderande stjärna) 300 miljoner ljusår bort har studerats i ultraviolett ljus med rymdteleskopet Swift. Dessa observationer kan visa på vilken mekanism som ger upphov till denna särskilda typ av supernovor -- en typ som bland annat använts som markörer för att mäta universums allt hastigare expansion.
Ny supernova kom från massiv Wolf-Rayet-stjärna
2014-05-22
Samarbetet intermediate Palomar Transient Factory (iPTF), som inkluderar forskare från Institutionen för astronomi, har observerat supernovan SN2013cu bara några timmar efter att den exploderade.
Nya rön kan lösa gåta i Universums barndom
2013-11-20
Väte är det vanligaste grundämnet i Universum och det huvudsakliga bränslet i stjärnor. Efter Big Bang utvidgades Universum och kyldes av, tills protoner och elektroner efter ca 380 000 år för första gången kunde sammanfogas till neutral vätgas. Någon gång under den första årmiljarden fylldes rymden av energirika fotoner (ljuspartiklar) som bröt upp vätets bindningar och orsakade en återjonisering av Universum. Exakt hur detta gick till, och var de joniserande fotonerna egentligen kom ifrån, är fortfarande okänt.
Stort anslag för supernovaforskning
2013-10-03
Forskare från Institutionen från astronomi har fått 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Nobelpris för upptäckten av universums accelererande expansion
2011-11-22
Universum är föränderligt i flera avseenden och det kanske mest
spektakulära är att universum blir större och större, och detta i
en allt snabbare takt. Årets nobelpristagare får sina pris för upp-
täckten av universums accelererande expansion.
Matthias Maercker disputerar på AGB-stjärnor
2011-11-22
Den 18 januari försvarar Matthias Maercker sin doktorsavhandling "Asymptotic Giant Branch stars viewed up-close and far-off: The physics, chemistry, and evolution of their circumstellar envelopes".
Universums återjonisering samlar internationella forskare
2011-11-22
Forskare från hela världen samlas på AlbaNova universitetscentrum för att diskutera hur nya observationer ska öka förståelsen av hur de första stjärnorna och galaxerna lyste upp universum.
Nya upptäckter om Krabbpulsaren
2011-11-22
Forskare vid Institutionen för astronomi har studerat Krabbpulsaren och dess närmaste omgivning i optiskt och infrarött ljus.
Satsning på unga lovande forskare inom naturvetenskap
2011-11-22
Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi, är en av sex yngre forskare som får finansiellt stöd för sin forskning genom en ny satsning vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Sofia Ramstedt disputerar på AGB-stjärnor
2011-11-22
Den 4 juni försvarar Sofia Ramstedt sin doktorsavhandling "Molecules and Dust around AGB stars: Mass-loss rates and molecular abundances".
Ett nytt öga mot det infraröda universum
2011-11-22
Den 14 maj sköt ESA upp det nya satellitteleskopet Herschel i rymden. Forskare vid Institutionen för astronomi har varit delaktiga under utvecklingsfasen och ser fram emot revolutionerande upptäckter om hur stjärnor och planeter bildas.
Har Krabban ett skal?
2011-11-22
Forskare vid Institutionen för astronomi har sökt efter ett skal av utkastat material runt Krabbnebulosan.
AlbaNova-teleskopet observerar ny supernova
2011-11-22
Med hjälp av AlbaNova-teleskopet blev astronomer vid Institutionen för astronomi först i världen att bekräfta supernovan SN 2009ab. Detta visar att teleskopet även kan användas för att göra vetenskapligt intressanta observationer, vid sidan om undervisning och instrumentutveckling.
Per Gröningsson disputerar på supernovor
2011-11-22
Den 4 december försvarar Per Gröningsson sin doktorsavhandling "The rebirth of Supernova 1987A: a study of the ejecta-ring collision".
Döda stjärnor universums stoftfabriker
2011-11-18
Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
Exploderande stjärna lyser starkare
2011-11-18
Forskare vid Stockholms universitet har studerat den exploderande stjärnan Supernova 1987A. I en artikel publicerad i Nature presenterar de resultaten som bland annat visar att supernovan gått in i en ny fas då den lyser allt starkare.
Konvektiva nedflöden observerade i en solfläckspenumbra Vad får solfläckarna att lysa?
2011-11-18
Observationer med det svenska solteleskopet SST på La Palma har påvisat nedåtgående gasflöden i en solfläcks penumbra. Resultaten publiceras i Science Express. Forskarna bakom studien är: Göran B. Scharmer, Vasco M.J. Henriques, Dan Kiselman, (samtliga från Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik och Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet), och Jaime de la Cruz Rodríguez (Universitetet i Oslo).