Nyheter

Alla forskningnyheter

  • Den hittills mest kompletta UV kartläggningen av närliggande galaxer publiceras 2018-05-24 Nasa och ESA har nyligen tillkännagivit publikationen av den hittills mest kompletta ultra-violetta kartläggningen av närliggande galaxer. Datan har samlats av Hubbleteleskopet som kan ge fantastisk upplösning vid de här våglängderna. Ett internationellt team av mer än 50 astronomer på 4 kontinenter har noggrannt analyserat datan.
  • SPICA vald som kandidat till ESA’s nästa mediumklass-mission. 2018-05-09 Det infraröda rymdteleskopet SPICA har valts ut som ett av tre, från cirka 25 förslag, att studeras i detalj av Europeiska rymdorganisationen. Valet av SPICA är ett viktigt steg för att lösa ett antal grundläggande frågor i modern astronomi - med SPICA kan tillväxten och utvecklingen av galaxer över kosmisk tid att fullt ut kunna beskrivas. Det kommer också att göra det möjligt för oss att bättre förstå de villkor som främjade bildandet av planetsystem som vårt eget solsystem.
  • Kvävd jetstråle från sammansmältande neutronstjärnor 2017-12-21 Ljus som observerats från två sammansmältande neutronstjärnor kommer inte från snabba jetstrålar, som hittills föreslagits, utan från en skal-liknande kokong. Detta resultat presenteras 20 december i en ny studie i tidskriften Nature. Poonam Chandra, gästprofessor vid Institutionen för astronomi, bidrar till studien.
  • Astronomiaffischer i tunnelbanan 2017 2017-12-04 Under december 2017 har vi ett antal astronomiaffischer uppsatta i Stockholms tunnelbana. Nedan hittar du lite mer information om affischernas innehåll och anknytningen till Institutionen för astronomi. Du kan också ladda ner affischerna som pdf-filer.
  • Första bilden från ZTF (Zwicky Transient Facility) 2017-11-20 En ny automatisk kamera med förmågan att avbilda hundratusentals stjärnor och galaxer i en enda exponering tog nyligen sin första bild av himlen. Denna nyinstallerade kamera är en del av ett nytt projekt som ska genommönstra stjärnhimlen för att leta efter förändringar ("transienter"), t.ex. uppflammande supernovor i avlägsna galaxer. Projektet kallas ZTF, Zwicky Transient Facility, och har Stockholms universitet som deltagare. Observationerna görs från Palomar Mountain i USA.
  • En av de ljusaste supernovaexplosionerna någonsin? 2017-11-14
  • iPTF14hls, en svårförklarad supernova med svängande ljusstyrka 2017-11-09 Supernovan iPTF14hls upptäcktes 2014 med ett sökteleskop på Palomar Mountain i USA, genom ett projekt där Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet deltog. Denna supernova, belägen 500 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Stora björnen, är förbryllande.
  • Per Olof Lindblad fyller 90 år 2017-10-23
  • Kolliderande neutronstjärnor ger gravitationsvågor, ljus och guld 2017-10-20 Flera forskare vid Institutionen för astronomi är inblandade i det internationella samarbete som syftar till att detektera och förklara sammansmältande kompakta objekt. Projektet handlar inte bara om observationer i olika våglängdsområden, utan även om simuleringar som ger den fysikaliska bakgrunden till observationerna. Från Institutionen för astronomi deltar Cristina Barbarino, Alexis Brandeker, Poonam Chandra, Stephan Rosswog, Jesper Sollerman och Francesco Taddia, samt Magnus Axelsson som är verksam vid både Institutionen för astronomi och Fysikum.
  • MOSAIC och ELT – ett jättekliv in i universums djup 2017-10-20 Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet står, tillsammans med kollegor vid universiteten i Lund och Uppsala, för det svenska bidraget till spektrografen MOSAIC som planeras för det kommande europeiska 39 m-teleskopet E-ELT. När det står klart blir E-ELT världens största optiska teleskop. Under en konferens i spanska Toledo 17-19 oktober diskuteras vetenskapliga undersökningar som MOSAIC kan användas i.
  • Jaime de la Cruz Rodriguez har tilldelats ett ERC-anslag 2017-09-07
  • Aina Elvius fyller 100 år 2017-06-26
  • Nytt rymdteleskop jagar planeter 2017-06-21 Det europeiska rymdorganet ESA:s kommitté för vetenskapsprogrammet har beslutat att godkänna rymdteleskopet PLATO. Teleskopets främsta uppgift är att söka efter jordlika planeter runt andra stjärnor än solen. Godkännandet betyder att projektet kan gå från ritning till att börja byggas.
  • Stipendiet från rektorn till masterstudent Christian Setzer 2017-06-14
  • Rachael Roettenbacher får Olivier Chesneau-priset 2017-06-01
  • Garrelt Mellema invald i Vetenskapsakademien 2017-05-04
  • Vetenskapsrådet har beviljat stöd till forskningsmiljön GREAT 2017-03-03
  • Exploderande supernova observerad rekordsnabbt 2017-02-14
  • Nya anslag till astronomi från Vetenskapsrådet 2017-01-17 Vetenskapsrådet har nyligen beviljat bidrag till forskare vid Institutionen för astronomi.
  • Spektrografutveckling för det europeiska jätteteleskopet startar 2016-03-23 Den 18e mars skrev ESO under kontraktet för att sätta igång med utvecklingen av MOSAIC - en multiobjektspektrograf - för det europeiska jätteteleskopet E-ELT.
  • Ultraviolett läckage från galaxer i ny avhandling 2016-03-02 Ultraviolett strålning från väte i både fjärran och närbelägna galaxer är ämnet för en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Institutionen för astronomi. Den 10:e mars kl 13:00 i sal FB42 på AlbaNova försvarar Andreas Sandberg sin avhandling Observing Lyman alpha emitters - How does Lyman alpha escape from galaxies?.
  • Data från AlbaNova-teleskopet i ny avhandling om supernovor 2015-05-25 I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm. I sitt avhandlingsarbete om supernova 2011dh har Mattias Ergon använt teleskopet.
  • Ung stjärnexplosion glimmar i ultraviolett 2015-05-22 En supernova (en exploderande stjärna) 300 miljoner ljusår bort har studerats i ultraviolett ljus med rymdteleskopet Swift. Dessa observationer kan visa på vilken mekanism som ger upphov till denna särskilda typ av supernovor -- en typ som bland annat använts som markörer för att mäta universums allt hastigare expansion.
  • Nya rön om koronans upphettning 2014-10-17
  • Massiv stjärna upptäckt 2014-08-28
  • Ny supernova kom från massiv Wolf-Rayet-stjärna 2014-05-22 Samarbetet intermediate Palomar Transient Factory (iPTF), som inkluderar forskare från Institutionen för astronomi, har observerat supernovan SN2013cu bara några timmar efter att den exploderade.
  • Nya rön kan lösa gåta i Universums barndom 2013-11-20 Väte är det vanligaste grundämnet i Universum och det huvudsakliga bränslet i stjärnor. Efter Big Bang utvidgades Universum och kyldes av, tills protoner och elektroner efter ca 380 000 år för första gången kunde sammanfogas till neutral vätgas. Någon gång under den första årmiljarden fylldes rymden av energirika fotoner (ljuspartiklar) som bröt upp vätets bindningar och orsakade en återjonisering av Universum. Exakt hur detta gick till, och var de joniserande fotonerna egentligen kom ifrån, är fortfarande okänt.
  • Stort anslag för supernovaforskning 2013-10-03 Forskare från Institutionen från astronomi har fått 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
  • Kraftig stjärnbildning, stoft och gas i krokig galax 2013-04-03
  • Magnetiska virvelstormar på solen 2012-06-27
  • Jättelik nebulosa omger dvärggalax 2012-03-08
  • Nobelpris för upptäckten av universums accelererande expansion 2011-11-22 Universum är föränderligt i flera avseenden och det kanske mest spektakulära är att universum blir större och större, och detta i en allt snabbare takt. Årets nobelpristagare får sina pris för upp- täckten av universums accelererande expansion.
  • Därför missar astronomer 90 procent av de mest avlägsna galaxerna 2011-11-22 En grupp astronomer har visat varför de avlägsna galaxerna är 10 gånger fler än vi kan se. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Nature.
  • Ny metod för att avslöja detaljerna i galaxernas kärnor 2011-11-22 En forskargrupp vid Institutionen för astronomi har använt en ny metod för att försöka kartlägga vad som försiggår i centrum av aktiva galaxer.
  • Matthias Maercker disputerar på AGB-stjärnor 2011-11-22 Den 18 januari försvarar Matthias Maercker sin doktorsavhandling "Asymptotic Giant Branch stars viewed up-close and far-off: The physics, chemistry, and evolution of their circumstellar envelopes".
  • Odin observerar LCROSS kraschlandning på månen 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi medverkar i ett nytt experiment där man ska leta efter vatten på månen.
  • Universums återjonisering samlar internationella forskare 2011-11-22 Forskare från hela världen samlas på AlbaNova universitetscentrum för att diskutera hur nya observationer ska öka förståelsen av hur de första stjärnorna och galaxerna lyste upp universum.
  • Nya upptäckter om Krabbpulsaren 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har studerat Krabbpulsaren och dess närmaste omgivning i optiskt och infrarött ljus.
  • Satsning på unga lovande forskare inom naturvetenskap 2011-11-22 Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi, är en av sex yngre forskare som får finansiellt stöd för sin forskning genom en ny satsning vid Naturvetenskapliga fakulteten.
  • Minispiralarmar kopplar galaxer till supermassiva svarta hål 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har kartlagt minispiralarmarna som matar det svarta hålet i centrum av den aktiva galaxen NGC 1097.
  • Sofia Ramstedt disputerar på AGB-stjärnor 2011-11-22 Den 4 juni försvarar Sofia Ramstedt sin doktorsavhandling "Molecules and Dust around AGB stars: Mass-loss rates and molecular abundances".
  • Ett nytt öga mot det infraröda universum 2011-11-22 Den 14 maj sköt ESA upp det nya satellitteleskopet Herschel i rymden. Forskare vid Institutionen för astronomi har varit delaktiga under utvecklingsfasen och ser fram emot revolutionerande upptäckter om hur stjärnor och planeter bildas.
  • Har Krabban ett skal? 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har sökt efter ett skal av utkastat material runt Krabbnebulosan.
  • AlbaNova-teleskopet observerar ny supernova 2011-11-22 Med hjälp av AlbaNova-teleskopet blev astronomer vid Institutionen för astronomi först i världen att bekräfta supernovan SN 2009ab. Detta visar att teleskopet även kan användas för att göra vetenskapligt intressanta observationer, vid sidan om undervisning och instrumentutveckling.
  • Miguel de Val Borro disputerar på exoplaneter 2011-11-22 Den 15 december försvarar Miguel de Val Borro sin doktorsavhandling "Studies of Gas Disks in Binary Systems".
  • Per Gröningsson disputerar på supernovor 2011-11-22 Den 4 december försvarar Per Gröningsson sin doktorsavhandling "The rebirth of Supernova 1987A: a study of the ejecta-ring collision".
  • Oskar Klein Centre invigt 2011-11-22 Det nybildade centret för kosmopartikelfysik, Oskar Klein Centre, ska söka svaren på några av de mest grundläggande frågorna om hur universum fungerar.
  • Kan vår närmaste galaktiska granne hysa beboeliga planeter? 2011-11-22 En internationell forskargrupp ledd av Institutionen för astronomi har undersökt möjligheten att det kan finnas jordliknande planeter med flytande vatten i dubbelstjärnesystemet Alfa Centauri.
  • CRISP analyserar solen 2011-11-22 Nytt instrument på det svenska solteleskopet blir en guldgruva för solforskningen.
  • Magnus Axelsson disputerar på svarta hål 2011-11-22 Den 30 oktober försvarar Magnus Axelsson sin doktorsavhandling "X-ray variability of Galactic high-mass black hole binaries".
  • Döda stjärnor universums stoftfabriker 2011-11-18 Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
  • Exploderande stjärna lyser starkare 2011-11-18 Forskare vid Stockholms universitet har studerat den exploderande stjärnan Supernova 1987A. I en artikel publicerad i Nature presenterar de resultaten som bland annat visar att supernovan gått in i en ny fas då den lyser allt starkare.
  • Konvektiva nedflöden observerade i en solfläckspenumbra Vad får solfläckarna att lysa? 2011-11-18 Observationer med det svenska solteleskopet SST på La Palma har påvisat nedåtgående gasflöden i en solfläcks penumbra. Resultaten publiceras i Science Express. Forskarna bakom studien är: Göran B. Scharmer, Vasco M.J. Henriques, Dan Kiselman, (samtliga från Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik och Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet), och Jaime de la Cruz Rodríguez (Universitetet i Oslo).

Kontakt

Postadress
Stockholms universitet
AlbaNova universitetscentrum
Institutionen för astronomi
SE-106 91 Stockholm

Besöksadress
Roslagstullsbacken 21, Stockholm

Leveransadress
Stockholms universitet
AlbaNova universitetscentrum
Institutionen för astronomi
Roslagsvägen 30B
114 19 Stockholm

 

AlbaNova-teleskopet

AlbaNova-teleskopet är ett av Sveriges största optiska teleskop.