Det Svenska 1-meters solteleskopet (Swedish 1-m Solar Telescope – SST) på La Palma har nyligen uppgraderats med ett nytt instrument som kallas CHROMIS. Det ger en oöverträffad vy av solens atmosfär, specifikt ett lager i atmosfären som kallas Kromosfären. Med CHROMIS så kan SST observera detaljer så små som 60 km och ger oss därmed de skarpaste bilderna av solen någonsin.

En av de stora öppna frågorna inom solforskning är varför kromosfören är så varm. Varken strålning från den ljusstarka solytan under kromosfären, eller ljudvågor som skickas ut av rörelsen av de varma bubblorna av gas under ytan kan tillhandahålla tillräckligt med energi. Det här är särskilt fallet i områden där starka magnetfält bryter ut genom solytan, in i kromosfären, så kallade emerging active regions, eller framväxande aktiva regioner. En hypotes är att de elektriska strömmar som solens magnetfält skapar kan tillhandahålla den energi som behövs i såna här regioner.

Solens photosfär och kromosfär från SST
Övre panelen: En vild tagen med CHROMIS vid det svenska 1 meters solteleskopet som visar solens fotosfär med mörka solfläckar och ljusa bubblor som transporterar energi från solens inre till ytan.
Undre panelen: En CHROMIS bild av solens kromosfär. De långsträckta strukturerna visar riktningen på magnetfältet

Forskare från Institutet för Solfysik vid Stockholms Universitet har genomfört en studie där de använde CHROMIS för att undersöka den här hypotesen genom att observera en framväxande aktiv region. Ljuset som fångas av CHROMIS ger ett direkt mått på temperaturen i kromosfären. Samtigigt användes ett annat instrument på SST, CRISP, som observerar ljusets polarisering för att mäta magnetfältet. Studien fann att det finns en stark korrelation mellan temperaturen i kromosfären och styrkan i magnetfältet. Det ger alltså en stark bekräftelse av magnetfältets viktiga roll i upphettningen av kromosfären.

Den här studien publicerades som en höjdpunkt i den internationella tidskriften Astronomy & Astrophysics