Det dolda universum avslöjas.

SPICA har utformats för att vara extremt känslig för infraröd strålning. Jämfört med synligt ljus så absorberas infraröd strålning obetydligt av det stoft som fyller universum. Därför avslöjar observationer i infrarött det av stoft dolda i universum, vilket gör att vi kan se djupt in i galaxernas inre, stjärnformande moln och planetformande system.

En av de stora frågorna inom astronomin är vilka processer som reglerar bildandet och utvecklingen av galaxer. Tidigt i universums historia,  omkring tolv miljarder år sedan, började de första stjärnorna och galaxerna bildas. Under de närmaste miljarderna åren ökade hastigheten för processerna som skapade och utvecklade galaxerna för att nå en topp för ungefär nio miljarder år sedan, sedan dess har produktionen av dessa jättestrukturer minskat i en jämn takt. Orsaken till ökningen, toppen och efterföljande minskning av hastigheten för galaxbildning är fortfarande föremål för spekulation. Med SPICA kommer spektrala "fingeravtryck" att kunna tas för många tusen galaxer spridda över kosmisk tid. Med dessa fingeravtryck kommer vi att kunna bestämma de fysiska förhållandena i och runt dessa galaxer och bestämma vilka faktorer som styr galaxernas bildande och utveckling.

I det närliggande universum kommer SPICA att kunna ge en detaljerad inblick i bildandet av stjärnor och planetsystem. Dessa förekommer djupt inuti täta stoftmoln och kan endast studeras i långa våglängder. Observationer av infraröda spektrala fingeravtryck av joner, atomer, molekyler, stoft och is ger astronomer information om de fysiskaliska förhållandena i och runt planetformande skivor och var i skivan molekyler som vatten är i fast form eller i gasform, och därmed kartlägga "snölinjen" där flytande vatten kan existera. Genom att kombinera dessa resultat med observationer av stoftringar runt fullt utvecklade planetsystem kan länken göras till solsystemet och dess stoftring, det så kallade “Kuiperbältet”. På detta sätt kan SPICA ge värdefulla ledtrådar till bildandet av vårt eget planetsystem.

SPICA-kandidat

SPICA-förslaget lämnades till ESA 2016 av ett stort internationellt konsortium, där Stockholms universitet är en partner bland 20 universitet och institut från Europa, Nordamerika och Asien, som ett svar på den femte inbjudan att inkomma med förslag till en mediumklass-mission för ESA:s “Kosmiska Vision"-program (Cosmic Vision M5). Tillsammans med SPICA lämnades 25 olika förslag av europeiskt ledda konsortier. Av dessa 25 valdes endast SPICA och två andra förslag för den sista omgången, där tre parallella detaljerade studier ska genomföras för att fastställa vilket uppdrag som ger den bästa balansen mellan vetenskapliga resultat och teknisk genomförbarhet. Det slutliga beslutet om vilket av dessa tre projekt som ska genomföras förväntas fattas 2021.