Stjärnan SMSS J200322.54-114203.3. i mitten, markerad med ett kors, i det sydöstra hörnet av konstel
Stjärnan SMSS J200322.54-114203.3. i mitten, markerad med ett kors, i det sydöstra hörnet av konstellationen Aquila (örnen) nära gränsen till Stenbocken och Skytten. Foto: Da Costa/SkyMapper

En internationell forskargrupp med svenskt engagemang, ledd av astronomer vid Australian National University, har upptäckt en gammal stjärna med en unik kemisk sammansättning. I synnerhet pekar de höga halterna av zink och uran som finns i detta objekt på förekomsten av snabbt roterande och starkt magnetiserade stjärnor som exploderar bara en miljard år efter Big Bang i så kallade ”magneto-rotationshypernovor”.


Den andra möjliga förklaringen till den ovanliga sammansättningen av denna gamla stjärna är en sammanslagning av två neutronstjärnor, men författarna visar att denna teori ger en sämre anpassning till mätdata. Endast en mycket tidig stjärnas våldsamma kollaps – förstärkt av snabb rotation och ett starkt magnetfält – kan skapa den mängd neutroner som krävs för att syntetisera de kemiska elementen.


Dr. Karin Lind vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, är medförfattare och en del av forskargruppen bakom upptäckten. Hon hjälpte huvudförfattarna med spektrumanalysen, särskilt med avseende på icke-jämviktseffekter.


– Att mäta ämneshalter från högupplösta stjärnspektra är en komplex vetenskap, men i sådana här fall är det också mycket givande. Denna upptäckt belyser ursprunget av alla kemiska element tyngre än järngruppsämnena, till exempel guld och silver, säger hon.


Forskningen publiceras i dag i tidskriften Nature.

Pressmeddelande: https://astro3d.org.au/new-type-of-massive-explosion-explains-mystery-star/

“Magnetorotational hypernovae are another astronomical r-process site”

DOI: 10.1038/s41586-021-03611-2