Alla forskningnyheter
- Universum på glänt 2021-03-03 Så heter en ny bok som på ett populärt sätt berättar om astronomin under de senaste 100 åren, i synnerhet från svensk horisont.
- Neutrinodetektion efter att en stjärna slets sönder av ett svart hål 2021-03-02 En neutrino som antagligen har sitt ursprung i händelsen då en stjärna slets sönder av ett supermassivt svart hål har detekterats. En av de deltagande forskarna är verksam vid Institutionen för astronomi.
- Rymdteleskopet CHEOPS upptäcker unikt planetsystem 2021-01-25 Rymdteleskopet CHEOPS, som sköts upp för ett år sedan, har upptäckt ett unikt planetsystem bestående av sex exoplaneter varav fem rör sig runt stjärnan i takt med varandra, i en så kallad kedjeresonans.
- Galaktisk arkeologi 2020-11-06
- Stjärna slukas av svart hål 2020-10-13
- Nobelpris med astronomisk prägel 2020-10-13 Årets nobelpris i fysik är kopplade till de fascinerande objekt som kallas svarta hål.
- Institutionens forskare syns i media 2020-09-29 Forskare vid Institutionen för astronomi medverkar ett antal tillfällen varje år i media, oftast i samband med aktuella forskningsresultat eller m.a.a. händelser på himlavalvet.
- Ovanlig UV-blixt från supernova 2020-08-03 Förklaringsmodellen för supernovor av typ Ia innefattar minst en vit dvärg. Enligt en nyligen publicerad undersökning av astronomer i projektet Zwicky Transient Facility kan vi i en snar framtid få värdefulla insikter i vad som orsakar dessa explosioner.
- Johannes Andersen (1943-2020) 2020-05-06
- Nya insikter om universums ljusstarkaste explosioner 2020-01-24 Forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats.
- Uppskjutning av CHEOPS 17/12 2019-12-17 Rymdteleskopet CHEOPS, som skall studera s.k. exoplaneter, d.v.s. planeter som går runt andra stjärnor än vår egen sol, kommer att skjutas upp från Franska Guyana tisdagen den 17 december.
- James Peebles i AlbaNova 2019-12-13 James Peebles, en av årets Nobelpristagare i fysik, gästade AlbaNova under Luciaeftermiddagen 2019.
- Nobelprisföreläsningar med astronomiprägel 2019-12-09 Årets nobelpris i fysik har en stark koppling till astronomi.
- Nytt energirekord för gammablixtar 2019-11-21 Att gammablixtar tillhör de mest energirika objekten i universum är känt sedan tidigare. Överraskande är dock att nya observationer upptäckt att de sänder ut strålning med mångdubbelt högre energi än vad man tidigare kunnat mäta. Magnus Axelsson, verksam vid bl.a. Institutionen för astronomi, deltar i det aktuella forskningsprojektet.
- Gravitationsstrålning ska ge nya svar om grundämnen och universums expansion 2019-10-03 Ett forskningsprojekt lett av forskare på Institutionen för Astronomi och Fysikum har tilldelats ett anslag om 33.5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att försöka förstå kosmiska krockar som ger upphov till både gravitationsstrålning och vanligt ljus.
- Emanuel Gafton disputerar på svarta hål 2019-09-13 Den 18 september försvarar Emanuel Gafton sin doktorsavhandling "Attraction and rejection: on the love-hate relationship between stars and black holes" Tid för disputation: 2019-09-18, kl. 10.00 Plats: Sal FA31, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21
- Anders Nyholm disputerar på supernovor 2019-09-13 Den 23 september försvarar Anders Nyholm sin doktorsavhandling "Supernova surroundings on circumstellar and galactic scales". Tid för disputation: 2019-09-23, kl. 13.00. Plats: Sal FB42, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21
- Fermi-satellitens mest spännande gammablixtar avslöjas i ny studie 2019-06-13 Gammablixtar tillhör de mest kraftfulla fenomen vi känner till i universum, då stora mängder högenergetisk strålning frigörs. Men de fysikaliska processerna som ligger bakom denna strålning är fortfarande inte klarlagda. Ett internationellt forskarlag under ledning av bland annat forskare vid Stockholms universitet, har studerat nästan 200 gammablixtar i ett försök att hitta svar.
- Jesper Sollerman beviljas finansiering för studier av makronovor 2019-04-15
- Första bilden av ett svart hål 2019-04-11
- Möt astronom Ragnhild Lunnan då IgNobel kommer till Albanova 2019-04-09
- Ynklig supernova blev dubbel neutronstjärna 2018-10-13
- Total månförmörkelse fredagen den 27 juli 2018 2018-07-25
- Ljusstråle från den första bekräftade neutronstjärnesammansmältningen observerad 2018-07-03
- Första bilden av stjärna som slits itu av svart hål 2018-06-14 För första gången har astronomer kunnat se hur en stjärna sugs in av ett svart hål, slits itu och förvandlas till en jetstråle av materia som sprutas i en hastighet som närmar sig ljusets.
- Den hittills mest kompletta UV kartläggningen av närliggande galaxer publiceras 2018-05-31 Nasa och ESA har nyligen tillkännagivit publikationen av den hittills mest kompletta ultra-violetta kartläggningen av närliggande galaxer. Datan har samlats av Hubbleteleskopet som kan ge fantastisk upplösning vid de här våglängderna. Ett internationellt team av mer än 50 astronomer på 4 kontinenter har noggrannt analyserat datan.
- Aina Elvius fyller 100 år 2017-06-26
- Vetenskapsrådet har beviljat stöd till forskningsmiljön GREAT 2017-03-03
- Exploderande supernova observerad rekordsnabbt 2017-02-14
- Spektrografutveckling för det europeiska jätteteleskopet startar 2016-03-23 Den 18e mars skrev ESO under kontraktet för att sätta igång med utvecklingen av MOSAIC - en multiobjektspektrograf - för det europeiska jätteteleskopet E-ELT.
- Ultraviolett läckage från galaxer i ny avhandling 2016-03-02 Ultraviolett strålning från väte i både fjärran och närbelägna galaxer är ämnet för en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Institutionen för astronomi. Den 10:e mars kl 13:00 i sal FB42 på AlbaNova försvarar Andreas Sandberg sin avhandling Observing Lyman alpha emitters - How does Lyman alpha escape from galaxies?.
- Data från AlbaNova-teleskopet i ny avhandling om supernovor 2015-05-25 I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm. I sitt avhandlingsarbete om supernova 2011dh har Mattias Ergon använt teleskopet.
- Ung stjärnexplosion glimmar i ultraviolett 2015-05-22 En supernova (en exploderande stjärna) 300 miljoner ljusår bort har studerats i ultraviolett ljus med rymdteleskopet Swift. Dessa observationer kan visa på vilken mekanism som ger upphov till denna särskilda typ av supernovor -- en typ som bland annat använts som markörer för att mäta universums allt hastigare expansion.
- Nya rön om koronans upphettning 2014-10-17
- Massiv stjärna upptäckt 2014-08-28
- Ny supernova kom från massiv Wolf-Rayet-stjärna 2014-05-22 Samarbetet intermediate Palomar Transient Factory (iPTF), som inkluderar forskare från Institutionen för astronomi, har observerat supernovan SN2013cu bara några timmar efter att den exploderade.
- Nya rön kan lösa gåta i Universums barndom 2013-11-20 Väte är det vanligaste grundämnet i Universum och det huvudsakliga bränslet i stjärnor. Efter Big Bang utvidgades Universum och kyldes av, tills protoner och elektroner efter ca 380 000 år för första gången kunde sammanfogas till neutral vätgas. Någon gång under den första årmiljarden fylldes rymden av energirika fotoner (ljuspartiklar) som bröt upp vätets bindningar och orsakade en återjonisering av Universum. Exakt hur detta gick till, och var de joniserande fotonerna egentligen kom ifrån, är fortfarande okänt.
- Stort anslag för supernovaforskning 2013-10-03 Forskare från Institutionen från astronomi har fått 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- Kraftig stjärnbildning, stoft och gas i krokig galax 2013-04-03
- Magnetiska virvelstormar på solen 2012-06-27
- Jättelik nebulosa omger dvärggalax 2012-03-08
- Nobelpris för upptäckten av universums accelererande expansion 2011-11-22 Universum är föränderligt i flera avseenden och det kanske mest spektakulära är att universum blir större och större, och detta i en allt snabbare takt. Årets nobelpristagare får sina pris för upp- täckten av universums accelererande expansion.
- Därför missar astronomer 90 procent av de mest avlägsna galaxerna 2011-11-22 En grupp astronomer har visat varför de avlägsna galaxerna är 10 gånger fler än vi kan se. Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Nature.
- Ny metod för att avslöja detaljerna i galaxernas kärnor 2011-11-22 En forskargrupp vid Institutionen för astronomi har använt en ny metod för att försöka kartlägga vad som försiggår i centrum av aktiva galaxer.
- Matthias Maercker disputerar på AGB-stjärnor 2011-11-22 Den 18 januari försvarar Matthias Maercker sin doktorsavhandling "Asymptotic Giant Branch stars viewed up-close and far-off: The physics, chemistry, and evolution of their circumstellar envelopes".
- Odin observerar LCROSS kraschlandning på månen 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi medverkar i ett nytt experiment där man ska leta efter vatten på månen.
- Universums återjonisering samlar internationella forskare 2011-11-22 Forskare från hela världen samlas på AlbaNova universitetscentrum för att diskutera hur nya observationer ska öka förståelsen av hur de första stjärnorna och galaxerna lyste upp universum.
- Nya upptäckter om Krabbpulsaren 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har studerat Krabbpulsaren och dess närmaste omgivning i optiskt och infrarött ljus.
- Satsning på unga lovande forskare inom naturvetenskap 2011-11-22 Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi, är en av sex yngre forskare som får finansiellt stöd för sin forskning genom en ny satsning vid Naturvetenskapliga fakulteten.
- Minispiralarmar kopplar galaxer till supermassiva svarta hål 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har kartlagt minispiralarmarna som matar det svarta hålet i centrum av den aktiva galaxen NGC 1097.
- Sofia Ramstedt disputerar på AGB-stjärnor 2011-11-22 Den 4 juni försvarar Sofia Ramstedt sin doktorsavhandling "Molecules and Dust around AGB stars: Mass-loss rates and molecular abundances".
- Ett nytt öga mot det infraröda universum 2011-11-22 Den 14 maj sköt ESA upp det nya satellitteleskopet Herschel i rymden. Forskare vid Institutionen för astronomi har varit delaktiga under utvecklingsfasen och ser fram emot revolutionerande upptäckter om hur stjärnor och planeter bildas.
- Har Krabban ett skal? 2011-11-22 Forskare vid Institutionen för astronomi har sökt efter ett skal av utkastat material runt Krabbnebulosan.
- AlbaNova-teleskopet observerar ny supernova 2011-11-22 Med hjälp av AlbaNova-teleskopet blev astronomer vid Institutionen för astronomi först i världen att bekräfta supernovan SN 2009ab. Detta visar att teleskopet även kan användas för att göra vetenskapligt intressanta observationer, vid sidan om undervisning och instrumentutveckling.
- Miguel de Val Borro disputerar på exoplaneter 2011-11-22 Den 15 december försvarar Miguel de Val Borro sin doktorsavhandling "Studies of Gas Disks in Binary Systems".
- Per Gröningsson disputerar på supernovor 2011-11-22 Den 4 december försvarar Per Gröningsson sin doktorsavhandling "The rebirth of Supernova 1987A: a study of the ejecta-ring collision".
- Döda stjärnor universums stoftfabriker 2011-11-18 Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
- Exploderande stjärna lyser starkare 2011-11-18 Forskare vid Stockholms universitet har studerat den exploderande stjärnan Supernova 1987A. I en artikel publicerad i Nature presenterar de resultaten som bland annat visar att supernovan gått in i en ny fas då den lyser allt starkare.
- Konvektiva nedflöden observerade i en solfläckspenumbra Vad får solfläckarna att lysa? 2011-11-18 Observationer med det svenska solteleskopet SST på La Palma har påvisat nedåtgående gasflöden i en solfläcks penumbra. Resultaten publiceras i Science Express. Forskarna bakom studien är: Göran B. Scharmer, Vasco M.J. Henriques, Dan Kiselman, (samtliga från Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik och Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet), och Jaime de la Cruz Rodríguez (Universitetet i Oslo).