Studien "A balancing act: a window into online student engagement experiences" av Orna Farrell och James Brunton, publicerad i tidskriften International Journal of Educational Technology in Higher Education, visar på flera olika faktorer som är viktiga för att skapa engagemang och för att studenter på onlineutbildningar ska lyckas med sina studier. Studien är en kvalitativ undersökning baserad på tematisk analys av intervjuer och lärandeportföljer av ett urval ur en årskull distansstudenter i sociologi vid Dublin City University, Irland.
Skapa olika onlineforum för studenter kan mötas
En sådan faktor var skapande av såväl formella som informella online-grupper där studenter kan interagera med varandra. Det handlade både om att skapa gemenskap och gruppidentitet hos studenter som bara träffas online, och att skapa ett forum där studenterna kan diskutera och stötta varandra.
Trots detta fanns det studenter som upplevde isolering och studenter som inte riktigt vågade engagera sig i dessa forum. Författarna konstaterar därför att det är mycket viktigt att det bereds möjlighet för flera olika sätt till interaktion mellan såväl lärare som studenter, inte bara diskussionsforum.
Tidshantering kan skapa oro och stress
Centralt för studenternas upplevelse av utbildningen var också deras fallenhet att utveckla sin tidshanteringsförmåga; att få ihop pusslet med jobb, familj och andra åtaganden var för en majoritet den allra största utmaningen. I den situationen kunde ett enda eller ett par oförutsedda problem i studenternas privatliv få en dominoeffekten där de ohjälpligt kom på efterkälken med studierna. Många studenter upprättade egna studiescheman och att-göra-listor, vilket förbättrade effektiviteten. Men likväl, trots alla goda intentioner, strulade det till sig för många, och just detta med tidshaneringen var något som fortsatte att skapa stress och oro.
Viktigt med stödjande lärare och återkoppling
Att en kurs har engagerande och stödjande onlinelärare och handledare hade en mycket stor inverkan på studenternas upplevelse av utbildningen. Här användes såväl synkrona online-sessioner med handledning och asynkrona forum för diskussion och stöd. Men också möjligheten för studenter att utveckla sina egna färdigheter och hitta sin egen studieteknik framstod som väldigt betydelsefull.
Här beskriver artikelförfattarna den oerhörda stora mångfald och uppfinningsrikedomen som studenterna visade prov på. Studenterna använde både traditionella studietekniker som att läsa och skriva anteckningar men även moderna ingångar med digitala resurser som videor, podcasts och sökmotorer. Möjligheten att bygga upp sitt självförtroende var central för onlinestudenterna, då att inte vara på campus förstärker oron över att inte räcka till i ”det akademiska”. I det här sammanhanget var lärarnas och handledarnas positiva återkoppling och bedömning mycket viktig.
Enligt artikelförfattarna är distansutbildning ett av de snabbast ökande fälten inom högre utbildning. Samtidigt är genomströmningen av studenter på distanskurser lägre än på traditionella campuskurser och har en betydligt större andel avhopp. De bakomliggande orsakerna till denna högre andel avhopp är med största sannolikhet komplexa.
Artikelförfattarna menar att de här funnit en forskningslucka med relativt få tidigare studier inriktade på just distansstudenters erfarenheter och upplevelser inom högre utbildning. Den aktuella studien fokuserar på distansutbildning inom högre utbildning i Irland i syfte att försöka förstå en årskull distansstudenters erfarenheter och upplevelser av sin utbildning. I Irland finns en uttalad ambition att locka vuxna studenter från socioekonomiskt svagare grupper till högre utbildning med hjälp av onlinekurser, då dessa tillåter parallellt förvärvsarbete.
Så här gick studien till
Artikeln börjar med en litteraturgenomgång som speglas mot ett konceptuellt ramverk för studentengagemang som tar fasta på studenters interagerande med sitt sociokulturella sammanhang, strukturella och psykosociala influenser och de proximala och distala konsekvenser som detta kan generera. Till proximala konsekvenser räknar artikelförfattarna sådant som lärande på det akademiska planet och till exempel tillfredsställelse och välmående på det sociala planet. Till distala konsekvenser räknas framgång i arbetslivet och livslångt lärande på det akademiska planet och personlig utveckling på det sociala. Mot denna bakgrund formuleras undersökningens frågeställning; Vilka teman är centrala för onlinestudenters engagemangupplevelser? Artikelförfattarna väljer ett kvalitativt angreppssätt med dels halvstrukturerade intervjuer och dels lärandeportföljer som deltagarna i undersökningen genererade själva. Tjugofyra studenter, sju män och sjutton kvinnor i åldrarna 21 till 63 (medelålder 39), valdes ut med en målinriktad provtagningsstrategi från en grundutbildning i sociologi som ges genom DCU Connected, en facilitet för distansundervisning vid Dublin City University. Data analyserades genom en dataledd tematisk analys.
Kommentar: Artikelförfattarna menar att distansutbildning är ett av de snabbast ökande fälten inom högre utbildning, en ökning som fått ytterligare fart på grund av den pågående Corona-pandemi. Detta anade de dock inte när manuset skickades in till tidskriften för peer-review i augusti 2019. Jag har själv gjort om flera utbildningar till både distanskurser och hybridformer med blandad undervisning och grubblat mycket på hur detta påverkar studenter. En i mitt tycke mycket viktig poäng i artikeln att tänka på är att de hade diskussionsforum som en grundläggande mekanism för stöd åt studenterna och att det framkom att detta var en form som inte passade alla studenter alls. Vikten av att ha en differentierad pedagogik och struktur gäller även i onlineundervisning. Tänkbara alternativa sätt för interaktion kan vara onlineseminarier, handledning i grupp eller individuellt på distans, e-postkommunikation, chattar och telefonsamtal och telefonmöten. Här gäller det att vara påhittig. Och även att distanskurser behöver engagerade, entusiasmerande och stödjande lärare och handledare som studenterna kan interagera med.
Text: Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nyckelord: online-student, studentengagemang, studentframgång, onlinelärande, kvalitativ, studentröst, livspussel
