- Låt studenter gå i närkamp med nyckelorden! 2023-12-22 När studenter får i uppgift att undersöka ett nyckelords uppkomst och mångtydiga historia stärks det kritiska tänkandet. De upptäcker att varken begreppen i sig eller hur vi väljer att berätta om dem är något ”objektivt”, hävdas i en ny studie i Feminist Pedagogy.
- Learn a LOT(E) eller hur motivation och språkinlärning fungerar 2023-11-30 Forskning om språkinlärning har ofta fokus på fel och brister. I ny artikel i System vänder forskarna på steken och tittar på motivation i lärmiljön utifrån så kallad positiv psykologi och undersöker studenters positiva erfarenheter av språkinlärning.
- Betygssättning väcker starka känslor hos lärarna 2023-11-29 Få lärare skulle nog skriva under på att betygssättning av uppsatser och tentor är det som ger mest glädje i jobbet. I en ny artikel i Studies in Higher Education ger forskarna svart på vitt att så är fallet. De ger också en förklaring till varför just betygssättning väcker mer negativa känslor än andra arbetsuppgifter i läraryrket.
- Ångest är granne med kunskap 2023-11-29 Som forskare fäster vi gärna blicken och tanken på forskningsprocessens rationella karaktär. De ofrånkomliga emotionella inslagen – oro, självtvivel, ångest – betraktas som störningsmoment. Men tänk om ångest faktiskt bidrar till att skärpa våra forskningsproblem och därmed gör forskningen intressantare? Ny artikel i European Political Science refereras här.
- Can we make better video lectures? 2023-11-29 The use of asynchronous video lectures is becoming more commonplace. As a consequence, lecturers have become interested in documenting best practice. Two recent studies in the Educational Research Review and the Journal of Computing in Higher Education address the inclusion of the instructor in the video and the use of learning prompts, concluding that both can have positive effects for online learning.
- Studentaktivering — varför är det så svårt? 2023-11-06 Forskningsstudie i tidskriften Teaching in Higher Education identifierar hinder mot att nå framgångsrik studentaktivering i undervisningen. Genom följande aktiviteter kan lärare i högre grad lyckas: Bättre länkning mellan forsknings- och undervisningspraktik, en stödjande infrastruktur, och lärares kompetensutveckling.
- Authentic peer review for undergraduates 2023-11-06 For many students, the first time they experience authentic peer review is after submitting a paper at PhD level—even then they are often expected to “learn by doing” rather than receiving qualified guidance on how to give and respond to a review. A recent study in the Journal of Microbiology and Biology Education has reported a range of positive effects when students are introduced to authentic peer review at undergraduate level.
- Vad ska du bli när du blir stor? 2023-10-25 Vilken utbildning studenter väljer beror förstås till stor del på vilken yrkesbana de tänker sig efter examen, men håller studenter fast vid sitt karriärval? Det undersöker en brittiskt studie publicerad i Studies in Higher Education.
- Våga testa muntlig examination! 2023-10-25 Med en genomtänkt kursdesign kan individuell muntlig examination fungera bättre än skriftlig, hävdas i en ny artikel i Högre utbildning. Studenterna lär sig mer och rättssäkerheten kan öka.
- Tentamen på distans: Att ha eller inte ha? 2023-10-25 När trycket på universitetets tentamenssalar ökar i samma takt som uppdateringarna av Chat GPT är det inte konstigt att digital tentamen på distans har seglat upp som ett alternativ till såväl salstentor som hemtentor. Frågorna kring övervakad distanstentamen är dock flera: inbjuder det till fusk? Upplevs det som integritetskränkande? Är det pedagogiskt motiverat?
- Hur undervisar lärare i kritiskt tänkande? 2023-09-18 Tvärtemot vad tidigare forskning lyft fram, visar en ny studie i Thinking Skills and Creativity att undervisning om kritiskt tänkande sker på likartat sätt i olika ämnen. Dessvärre verkar undervisningen också präglas av samma slags brister.
- Lär sig verkligen studenterna att tänka kritiskt på universitetet? 2023-09-18 Många moment i utbildningarna på våra högskolor syftar till att träna studenterna i att tänka kritiskt. Vi förväntar oss därför att studenterna utvecklar denna färdighet under utbildningen. Men gör de verkligen det? Ja, det utforskar en artikel i European Journal of Education.
- Aktivt deltagande och kritiskt tänkande, hur hänger det ihop? 2023-09-18 I en ny studie i Higher Education undersöks kopplingen mellan aktivt deltagande och förutsättning för kritiskt tänkande hos studenter. När forskarna frågade studenterna visade sig att främst reflektivt lärande och aktiviteter som praktik och utbytesstudier hade störst effekt.
- Den tankeväckande lekens kritiska potential? 2023-09-18 Kan en tankeväckande lek vara ett kritiskt-tänkande-verktyg? En ny studie i The Law Teacher svarar: Ja, men…
- Critical Thinking: The power of compare and contrast? 2023-09-18 What is critical thinking and how can it best be taught and assessed in the sciences? A recent paper in the journal PLoS ONE suggests that comparing and contrasting experimental design leads to better critical thinking than critiquing studies separately.
- Relation skapar motivation! 2023-05-31 Om känsla av tillhörighet och att bli sedd leder till motivation att lära sig, hur ska läraren då gå till väga för att skapa detta? I ny artikel i Language Teaching diskuteras hur motivation för andraspråksinlärning i en klassrumsmiljö kan kopplas till hur relationen lärare-student fungerar och vilken relation studenten har till kursens innehåll.
- Akademiska gröngölingar — stanna kvar! 2023-05-31 Akademiska nybörjare känner en stor osäkerhet. En mer ämnesnära gemenskap är nyckeln för att få studenter att stanna kvar. Det menar i vart fall en ny brittisk studie i Higher Eduation, som särskilt identifierar tre typer av osäkerhet (eng: awkwardness) förknippade med att vara akademisk gröngöling.
- Akademisk frihet — att få säga vad som helst? 2023-05-31 Samtalet om akademisk frihet får inte reduceras till en diskussion om cancelkultur och triggervarningar. Vi måste i stället lyfta fram trygghets- och ansvarsaspekter som avgörande för hur akademisk frihet kan förverkligas, menar forskare i artikeln ”Mellan kulturkrig och byråkrati – om akademisk frihet och universitetslärares professionalitet” i Högre utbildning.
- Kulturchock möter studenten utanför universitetets skyddande murar 2023-05-31 Är forskarutbildningarna designade endast för en framtida akademisk karriär? Vad väntar utanför murarna om nydisputerade forskare istället väljer en icke-akademisk bana? — Organisatorisk kulturchock, svarar flera deltagare i ny studie i Studies in Higher Education.
- Teaching in English — Does policy match practice? 2023-05-31 Across Europe, more and more university courses are being taught in English. In the wake of this expansion, universities have drafted centralized language policies to regulate English Medium Instruction (EMI). A recent paper in the applied linguistics journal System, compares the practices and beliefs of twenty-eight lecturers at ten European universities with the corresponding university language policy documents. The question asked is “Does policy match practice?”
- Who’s Afraid of ChatGPT? 2023-04-04 A recent article discusses the development of OpenAI, the organization behind ChatGPT and explores the implications of AI chatbots for higher education and the future of learning, teaching, and assessment.
- Lär studenter teoretisera med hjälp av musik! 2023-04-03 Musik i klassrummet skapar engagemang hos studenterna. Men framför allt kan musik bidra till ökad kunskap om en viss tidsperiod, och underlätta förståelsen av teoretiska begrepp, hävdas i en ny artikel i Journal of Political Science Education.
- Konsten att greppa det svårbegripliga 2023-04-03 Studenter har svårt att beskriva vad ett juridiskt resonemang är. Det blottar utmaningar i relation till vissa metakognitiva förmågor. Hur kan undervisningen förändras? Det är den koncisa sammanfattningen av en nypublicerad studie i The Law Teacher.
- Akademiska superhjältar sökes 2023-04-03 Relevant utbildning och höga betyg är inte längre tillräckligt för att vara en lämplig kandidat till en forskarutbildning. Så kan resultaten från en nyligen publicerad artikel i Studies in Higher Education tolkas.
- Modigt att vara pedagogiskt sårbar 2023-04-03 Undervisning inom den högre utbildningen har blivit betydligt mer marknadsanpassad med fokus på studenten som kund eller konsument. Men hur påverkar detta universitetslärarnas roll som pedagoger? I Teaching in Higher Education introducerar författarna till ny artikel konceptet "pedagogisk sårbarhet" med intentionen att detta ska ses som ett sätt att utveckla lärarrollen.
- Glåporden haglar! 2023-03-09 Glåporden haglar i kursvärderingar. Kvinnliga universitetslärare och lärare från marginaliserade grupper särskilt utsatta. Vad gör arbetsgivaren? Ny studie i Higher Education utforskar förekomsten, karaktären och effekten av anonyma studentkommentarer i kursvärderingens fritextsvar.
- Lek och lär! 2023-03-07 Människans lek med språket handlar om en förmåga att manipulera språkets form och funktion för sitt eget höga nöjes skull eller för att roa andra. Leken med språket fungerar även som språkträning och skapar motivation. Hur ser då leken ut och hur kan den användas vid inlärning av andra- och främmande språk? Ny artikel i Journal of Second Language Writing bjuder på flera goda exempel.
- Bussiga bedömningar? 2023-03-07 Kan vi överlåta bedömning av arbeten inom undervisningen till studenterna? Spelar det någon roll om de själva bedömer sitt arbete eller om det är kamraterna som gör det? En studie i Higher Education tar pulsen på själv- och kamratbedömningars tillförlitlighet.
- Hur lär vi ut obekväm kunskap utan att skapa obekväm stämning? 2023-03-06 ”Förlegat”, ”subjektivt”, ”hjärntvätt”. Lärare som undervisar om genusperspektiv kan möta studenter som reagerar med ilska och uttrycker ett starkt obehag. Genom att öppet bemöta känslorna kan vi utforma bättre rum för lärande, menar forskare i nyligen publicerad artikel i Teaching Sociology.
- Fifty years of supplemental instruction: Time to embrace this powerful learning resource? 2023-03-06 2023 marks fifty years since the introduction of Supplemental Instruction. A recent study in the Journal of Experimental Education aims to dispel any lingering doubts there might be that the documented effectiveness of the approach could be due to student self-selection into these voluntary extra activities.
- Teaching online—What do we know? 2023-01-31 What do you know about teaching online? What does best practice look like? What would you say are the skills needed by a teacher to make online learning work well? A newly-published article in the journal Educational Research Review analyses the content of 30 research studies about synchronous online teaching, identifying 24 key competencies an online teacher should try to develop.
- Spelar hbtq+ studenters upplevelser av högre studier någon roll? 2023-01-31 En förbättrad förståelse av hbtq+ studenters upplevelser av högre utbildning! Det tydliga budskapet framförs i en artikel som nyligen publicerats i Higher Education Research and Development.
- Självreglerat lärande — leva som man lär! 2023-01-31 Forskning om självreglerat lärande har ofta undersökt studenters förmåga eller oförmåga till självreglering. I den här studien publicerad i Active Learning in Higher Education vänder forskarna på perspektivet och studerar vilka strategier en grupp lärare vid ett universitet i Australien använder för att utveckla och stödja studenternas självreglerade lärande.
- Hur läser och tolkar vi egentligen en vetenskaplig text? 2023-01-28 Läser vi en vetenskaplig artikel på olika sätt beroende på var i vår akademiska karriär vi befinner oss? Forskare i en brittisk studie i International Journal of Science Education visar att läsandet av en vetenskaplig artikel skiftar med erfarenhet, från att lämna tolkningen av data åt artikelförfattarna till att vi själva bildar oss en uppfattning.
- Så hjälper vi masterstudenter att tänka och skriva vetenskapligt 2023-01-28 Masterutbildningars utformning förutsätter en utvecklad förmåga att tänka och skriva vetenskapligt – färdigheter som studenterna ofta inte har. Men det finns sätt att förbereda studenterna bättre för avancerade studier, menar amerikanska forskare i artikeln ”Writing for Social Sciences and Humanities: Bridge programs and Improving Graduate Student Outcomes” (Born & Brock 2022) i Journal of Political Science Education
- Can you help students plan their learning? 2022-12-06 Do you know how your students go about learning the material presented in your courses? If a student asked for advice on how to study for your course, what would you say? Would you simply tell them what has worked for you in the past, or would your answer be based on solid educational research? A newly-published article summarizes what we know about autonomous learning and recommends techniques that students can use to boost their results.
- Vi behöver fler insatser för att stödja akademisk integritet 2022-12-05 Akademisk integritet förvärvas inte omedelbart, den kräver etableringen av en gemensam kultur som delas av studenter, lärare, seminarieledare och universitetsledningen. I en kanadensisk studie föreslås att uppmuntra handledarens roll och studentens anknytning till universitetet. Ofta reduceras akademisk integritet till kampen mot plagiat. Är det inte dags att vi är proaktiva och utvecklar en kultur av akademisk integritet vid våra institutioner?
- Skippa skämten och våga vara tråkig! 2022-12-02 Humor uppfattas ofta som en pedagogisk resurs, något som kan väcka studenters intresse och skärpa det kritiska tänkandet. En ny studie i Journal of Political Science Education visar emellertid att skämtande i undervisning kan ha negativa effekter både på studenters lärande och känsla av delaktighet.
- Tredje uppgiften – för vems skull? 2022-12-02 Duktiga på att kommunicera skriftligt med andra forskare, men saknar verktyg att prata om forskning utanför akademin! Så kan en studie som nyligen publicerades i Higher Education Research and Development bäst sammanfattas.
- Lära när man skriver – går det? 2022-12-02 Finns det någon eller några som lär ut akademiskt skrivande och läsande på din institution, eller är det organisatoriskt definierat som fritt flytande generiska färdigheter? Har ditt kollegium fattat ett aktivt beslut att lägga allt ansvar för skrivträning på Studie- och språkverkstaden och/eller universitetsbiblioteket? I så fall kan det vara dags att ompröva det beslutet.
- How students read textbooks 2022-10-27 Do students read textbooks differently than lecturers? A recent study that compared how lecturers and students read new material suggests some clear differences that have important consequences for learning.
- Att undervisa eller inte undervisa? 2022-10-27 Undervisa eller forska? Eller både och? Svenska doktorander ger svaret: undervisningen påverkar forskningen negativt men ger samtidigt en känsla av upplevd framgång i undervisningen! Läs mer om studie publicerad i Higher Education Research and Development.
- Varför är lärare så frustrerade över förändringar? 2022-10-25 Kan vi förbereda oss på snabba omvälvande förändringar i vår arbetsmiljö — som till exempel att hastigt gå från att ge kurser på campus till att leverera nätbaserad undervisning? En grupp forskare undersökte hur lärare vid ett universitet i Australien tog sig igenom förändringen och analyserade de starka känslor som uppstod.
- Hur kan vi hindra att studenter hoppar av? 2022-10-19 Känsla av självbestämmande är avgörande för om studenter fullföljer sin utbildning eller inte. Det visar en undersökning av vad som påverkar förstaårsstudenters trivsel och resultat. För att minska avhoppen bör dessa insikter tas till vara vid utformningen av utbildningen, argumenterar forskarna i International Journal of Teaching and Learning in Higher Education.
- Är hot och hat en del av ditt arbete? Larma! 2022-10-19 Är du senior lärare/forskare, tillhör en minoritet, och är verksam inom humaniora eller samhällsvetenskap? Syns du dessutom någorlunda regelbundet i sociala eller traditionella medier? Då uppfyller du alla kriterier för att bli näthatad. Detta är, i grova drag, slutsatserna av en enkätstudie om näthat och näthot som sänts ut till ett slumpmässigt urval av hälften av alla lärare och forskare vid Finlands fem största universitet. Deras svar analyserades med statistiska metoder av fem forskare, som presenterat studien i en artikel i tidskriften Higher Education.
- How experts solve problems 2022-09-20 Problem solving has long been seen as the accepted way of teaching science and engineering students. During their studies, students attempt many different problem sets and get feedback on their work. A recent study published in CBE—Life Sciences Education, documented the real world problem-solving strategies of 52 successful scientists across a range of disciplines. The study identified a generic set of 29 decisions taken by expert problem solvers. The authors make a number of educational recommendations based on their findings.
- Överskattar studenter sina kamrater? 2022-09-20 Tidigare studier visar att studenter är mycket dåliga på att själva utvärdera sin egen insats i förhållande till förväntade studieresultat och examinators bedömning. Men blir det någon skillnad om man i stället använder kamratbedömningar för att utvärdera studenters insatser? En studie publicerad i Higher Education Research and Development har undersökt detta närmare.
- Kan artificiell intelligens rädda oss från plagiering? 2022-09-20 När studenter använder automatiska parafraseringsverktyg, det vill säga när de lånar ordfraser från andras texter på nätet till sina svar på frågor leder det oundvikligen till akademisk oredighet. Ska då universiteten investera i programvaror för att hitta ”fuskande" ordfraser eller finns någon annan lösning? En artikel i tidskriften International Journal of Educational Integrity presenterar en forskningsöversikt som besvarar frågan om hur man upptäcker användning av automatiska parafraseringsverktyg.
- Gruppdiskussioner knäcker den akademiska läskoden 2022-09-18 Akademiskt läsande befinner sig i skuggan av det akademiska skrivandet, trots att båda aspekterna är nödvändiga för att en student ska klara av sina universitetsstudier. En norsk studie tidskriften Higher Education visar på den pedagogiska nyttan av att betrakta det akademiska läsandet som en social praktik. Genom att studenter regelbundet får läsa och diskutera texter i grupp med stöd av en frågemall ökar deras akademiska litteracitet, menar forskarna.
- Vad kan vi lära av studenters krav på ”trygga rum”? 2022-09-18 Konflikter kring studenters krav på ”trigger warnings” och trygga rum beskrivs i en ny artikel i Högre Utbildning som en proxydebatt där några av samtidens mest brännande frågor om identitetspolitik och polarisering utspelas. Men bortom detta kulturkrig finns mycket att lära av att närma sig studenternas protester med både empati och analytisk nyfikenhet, menar författaren.
- Förhåller sig kvinnor och män olika till fusk? 2022-06-03 Har manliga och kvinnliga studenter olika inställning till akademiskt integritet? Hanterar de misstankar om akademisk oredlighet på olika sätt? Och hur står det till med viljan att anmäla studiekamrater för fusk? Ny forskningsartikel i International Journal of Education tar ett grepp om frågorna och reder ut svaren.
- Lektionen under lupp 2022-06-02 Vad vill du att studenterna ska lära sig på din nästa lektion, och hur ser du om de har lärt sig det? Vad ska studenterna göra för att lära sig det du vill, och hur ska du hjälpa dem? Med dessa enkla frågor kan du ge din undervisning en tydligare inriktning mot aktivt och studentcentrerat lärande. Läs mer i ny artikel i Active Learning in Higher Education.
- Därför anmäls inte sexuella trakasserier på universiteten 2022-06-02 Hur agerar universitetsanställda som utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats? I en ny undersökning publicerad i Gender and Education visas att bara tio procent anmälde händelsen till en ansvarig och fyra av tio berättade inte för någon alls. De viktigaste skälen att inte anmäla uppgavs vara att trakasserierna inte var tillräckligt allvarliga, eller att andra på arbetsplatsen skulle betrakta händelserna som oviktiga.
- Glädjebetyg = glädjande kursvärdering? 2022-06-02 En ny artikel i Teaching in Higer Education har tittat närmare på den något outforskade frågan: Leder glädjebetyg till glädjande kursvärdering? I korthet är svaret på den frågan ”ja”.
- When getting it wrong actually helps 2022-06-02 Could making mistakes be the key to getting things right? Writing in The Annual Review of Psychology, Janet Metcalfe from Columbia University summarizes the history of research on learning and errors, pointing out how focussing on incorrect answers can lead to better results than focussing on correct ones.
- Studenters negativa känslor förklarar plagiering 2022-04-26 En stor utmaning är att analysera orsakerna till varför studenter plagierar. Många tror att det beror på saker som studenters oförmåga att planera sina studier eller att vi lärare ger otydliga uppgifter. Men varför inte ta reda på vilka specifika anledningar som faktiskt får studenter att vilja plagiera? Ny studie i International Journal for Educational Integrity visar på starka samband mellan stress, ångest, bristande självförtroende och plagiering.
- Vad händer när studenterna får makten? 2022-04-26 Vilka möjligheter och problem skapas när makten att utveckla och leda universitetskurser överlåts till studenter? I en ny artikel i Högre utbildning diskuteras hur studentledd undervisning bryter ner hierarkier mellan lärare och student, och utmanar etablerade idéer om kunskap och om vem som är en expert. Modellen skapar utrymme för ökad mångfald, större engagemang och kreativitet, samtidigt som vissa maktstrukturer också riskerar att reproduceras, menar artikelförfattarna.
- Lättillgängliga källor – om studenten själv får välja! 2022-04-22 Hur går studenter till väga när de ska hitta källor för att lösa en viss given uppgift? Hur sorterar de bland vilka källor som är relevanta och inte? Nöjer de sig med lättillgängliga och enkla källor eller använder de mer officiella källor? En studie publicerad i Teaching in Higher Education har tittat närmare på just detta!
- Får du ihop arbetspusslet? 2022-04-22 Hur får vi universitetsanställda ihop alla bitar i våra arbetsliv? Och hur påverkar arbetsvillkor och anställningsförhållanden inom akademin våra möjligheter att utföra de arbetsuppgifter vi har på ett högkvalitativt sätt? Kort sagt: får vårt arbetspussel plats inom tidsramen?
- Less learning in virtual reality? 2022-04-22 A study reported in Learning and Instruction compares the effects of a virtual reality (VR) biology laboratory simulation with a regular on-screen version of the same simulation. Whilst students reported being more engaged in the VR version, the study actually found lower learning outcomes compared with the standard simulation.
- Den bästa läraren är en man – eller? 2022-03-07 Efter några år i yrket vet varje universitetslärare att kursutvärderingar inte ger valida data om undervisningskvalitet. Vi tänker att detta framför allt beror på de låga svarsfrekvenserna – om fler studenter besvarade kursutvärderingarna skulle vi få en mer rättvisande bild av kvaliteten i undervisningen, intalar vi oss. En stor australiensisk studie visar emellertid att det stora problemet med kursutvärderingar är ett helt annat: de mäter överensstämmelse med genusstereotyper och förväntade könsroller, något som har särskilt negativa konsekvenser för utvärderingar av kvinnliga lärare.
- Feministisk pedagogik = kritiska och empatiska studenter? 2022-03-07 Det kan låta utopiskt att reflektera över hur lärare kan påverka studenter i högre utbildning. Men det finns ett behov av att utforska hur studenter kan omvärdera tidigare erfarenheter med hjälp av nya begrepp och teorier. En artikel i Pedagogies: An International Journal föreslår en metod för att ifrågasätta genusstereotyper. Metoden prövades i en kurs i feministisk pedagogik vid ett amerikanskt universitet. Studenterna hade andra berättelser om genus i slutet av kursen jämfört med sina initiala reflektioner.
- Universitetslärare duckar ansvar för genusfrågor 2022-03-07 Jämställdhet och genusperspektiv är viktigt i högre utbildning, men det har ingenting med min undervisning att göra. Så kan universitetslärares förhållningssätt till genusfrågor beskrivas enligt en ny australiensisk undersökning. Lärarna förlägger gärna ansvaret till något annat ämne, någon annan kurs eller någon annan kollega.
- Lärarpriser — en kvinnofälla? 2022-03-07 Ser manliga och kvinnliga studenter annorlunda på excellenta universitetslärare beroende på om de är män eller kvinnor? Missgynnas kvinnliga universitetslärare vid nomineringar till olika lärarpriser? En ny artikel i Higher Education Research & Development har tittat närmare på just detta!
- Gender balance doesn’t necessarily mean equality 2022-03-06 A recent Australian survey reported in the International Journal of Science Education investigated the experiences of female students in undergraduate science programs where there is a more equal gender balance. Unfortunately, the study identified the same gender issues at work in these disciplines as those reported in more male-dominated areas.
- Utveckla din undervisning med hjälp av lärarlag 2022-02-03 Vad är det som krävs för att förändra utbildning på grundnivå? Det är viktigt att förstå både de personliga och de kontextuella faktorer som påverkar en universitetslärares utvecklingsförsök. På så sätt kan vi lyfta bort fokus från enbart individen till att lyfta fram även lärarlaget.
- Meningen med universitetsstudier? 2022-02-02 Det finns många förutfattade meningar om hur studenter tänker kring meningen med universitetsstudier. En färsk artikel i Higher Education Research & Development har därför tittat närmare på frågan: Vad tycker studenter är meningen med högre studier? Och hur står sig detta i förhållande till de förutfattade meningarna?
- Varning för delningssajter! 2022-01-31 Pandemin verkar ha varit positiv för många fildelningssajter då de kunnat dra fördel av många studenters behov av akademiskt stöd. ”Chegg” är en av dessa fildelningssajter som erbjuder en mycket effektiv service för de studenter som gärna vill ha snabba svar på sina uppgifter. Men sanningen är den att dessa delningssajter i praktiken föreslår en form av kontraktsfusk och dessutom rejält bryter mot den akademiska integriteten.
- What should students do in the laboratory? 2022-01-28 A recent controlled study reported in Physical Review investigated the organisation of physics laboratories concluding that an emphasis on experimentation over content coverage has major benefits for student learning.
- Tack för din återkoppling! 2022-01-28 Återkoppling kan vara det mest efterfrågade pedagogiska verktyg vi har som universitetslärare. I uppsatstider ägnar många av oss en ansenlig del av arbetsdagen åt att formulera återkoppling till föreslagna, pågående och slutligen till färdigställda examensarbeten. En ny holländsk studie, publicerad i Active Learning in Higher Education, har undersökt skillnaderna mellan återkoppling i form av textkommentarer och återkoppling i samband med bedömningsmallar.
- Är det verkligen bara internationella studenter som plagierar? 2021-12-17 Forskning har visat att internationella studenter är överrepresenterade bland dem som gör sig skyldiga till plagiering eller fusk. Oftast beror det på att de inte känner till den akademiska kulturen i studielandet. En ny undersökning, publicerad i tidskriften International Journal for Educational Integrity, belyser hur internationella studenter i Kanada förhåller sig känslomässigt till frågor om akademisk integritet och plagiering.
- Myter om studentaktiverande undervisning 2021-12-17 Naturvetenskapliga utbildningar lider av många avhopp, trots ökat behov av naturvetare i samhället. Låga inträdeskrav har framförts som skäl, men allt fler studier pekar mot negativa upplevelser under utbildningen som dominerande orsak till att studenterna lämnar utbildningen.
- Rutan med miniatyrbilder — hur lär de sig? 2021-12-17 I onlineundervisning kan det vara oerhört svårt att få god kontakt med sina studenter. Finns det sätt att komma åt detta i den digitala lärandemiljön? Den frågan undersökte en forskare vid ett universitet i Saudiarabien, vars studie publicerats i International Journal of Educational Technology in Higher Education.
- Pedagogiska tips och tricks, eller teorier om lärande? 2021-12-16 Vad bör högskolepedagogiska kurser innehålla egentligen: teorier om lärande och pedagogik, eller handfasta tips om vad man ska göra i klassrummet? Det beror väldigt mycket på vem man frågar. Detta visar en studie gjord av två forskare från Linnéuniversitetet respektive Malmö universitet, som undersökt vad olika intressenter, från regering till studenter, lyfter fram som viktigt. Studien, som är publicerad i International Journal for Academic Development, identifierar fyra centrala intressenter, eller stakeholders: regering, universitet, universitetslärare och studenter.
- Onlineläraren: Tillbaka till framtiden? 2021-12-16 Den blixtsnabba övergången till onlineundervisning som kom med pandemin har tvingat fram ett digitalt jättesprång i den högre utbildningen. Både på kort och lång sikt är den digitala undervisningen här för att stanna. En nypublicerad artikel i Higher Education Research & Development har tittat närmare på frågan: Hur känner universitetslärare inför digital undervisning – egentligen?
- Virtuellt internationellt 2021-12-16 Under senare år har vi sett en boom för onlinekurser. De betraktas ofta som ett sätt att bredda rekryteringen av studenter, men diskuteras mer sällan som en strategi för att utveckla internationella kurssamarbeten. En ny artikel beskriver hur ett sådant projekt kan se ut.
- Vad mäter en tentaskrivning egentligen? 2021-11-30 På många utbildningar vid universitet och högskola är en avslutande tentamen det vanligaste sättet att examinera studenter. Ett sätt att försöka motverka fusk är att använda olika tentor med identiska frågor men i olika ordning. Men hur påverkar det tentans svårighetsgrad? Spelar det någon roll? Ja, det gör det! Det menar i alla fall en grupp forskare från universitet i Tyskland, Nederländerna och Belgien som undersökt saken i en studie som publiceras i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education.
- Tid för pedagogiskt utvecklingssamtal! 2021-11-30 Alla lärare vid universitet i Sverige får möjlighet att ha utvecklingssamtal som innehåller frågor om forskning, utbildning och samverkan. Samtalet brukar utvärdera medarbetarens akademiska prestationer, men frågan om lärare får tid att reflektera över sin undervisning kvarstår. Finns det metoder för att uppmuntra lärare att ha ett reflekterande perspektiv på sitt sätt att undervisa?
- Framgångsrecept för kamratbedömningar? 2021-11-29 Kamratbedömningar är ett pedagogiskt verktyg för att få studenter att utveckla sitt lärande. Tanken är enkel: genom att läsa och kommentera andras texter, utvecklas det egna lärandet. Men vad är framgångsreceptet för att lyckas med kamratbedömningar? Enligt en ny artikel i Higher Education Research & Development är svaret: upprepning, upprepning, upprepning!
- Utbilda för ansvarsfull vetenskaplig praktik 2021-11-29 Vetenskaplig utveckling kommer med allt större etiska och samhälleliga konsekvenser som kräver noggrant övervägande. För naturvetenskapliga utbildningar innebär detta att kursplaner inte bara behöver fokusera på vetenskapligt innehåll utan också på att förbereda studenterna för deras roll i att bevaka och diskutera effekterna av vetenskaplig innovation i samhället.
- Det gåtfulla folket 2021-11-29 Universitet i Sverige och andra länder uppmuntrar gärna utlandsvistelser under studietiden. Vistelserna antas ge studenten möjlighet att bredda sina vyer bortom själva studierna. Men en ny studie visar att utlandsstudier också kan bekräfta, snarare än utmana, stereotypa antaganden om värdlandet.
- Tentamensfrågor – lust eller leda? 2021-11-29 Vi som är verksamma inom högre utbildning delar erfarenheten av att en eller två gånger om året konstruera nya tentamensfrågor till våra kurser. Det kan vara en rolig uppgift där den intellektuella kreativiteten firar triumfer – men det kan också vara ett plågsamt rutinarbete, kringskuret av krav och regler som väcker leda snarare än lust. Om denna balansgång, vilka resultat den får och hur frågekonstruktörer ser på den, handlar en studie från University of Cambridge som rapporteras i Research Papers in Education.
- Passa eller inte passa in — i den vetenskapliga kulturen 2021-10-28 Hur gör kvinnliga studenter och unga forskare inom fysik i högre utbildning för att utveckla sin vetenskapliga identitet i relation till sin könsidentitet? Det undersöker en studie i Science & Education. Kvinnornas berättelser i studien avslöjade en oro kring både (o)synlighet och (under)representation. Eftersom föreställningarna om vad som kännetecknar en forskare respektive en kvinna inte alltid överensstämmer, kan processen att konstruera en vetenskaplig identitet leda till stress just hos kvinnor.
- Studenten: kund eller ombud? 2021-10-28 I en föränderlig universitetsvärld där utvecklingen går mot att se studenten som en kund snarare än en kunskapstörstande individ och med de krav som följer av New Public Management, inställer sig lätt frågorna: Vilken roll ska studenter ha i dag i förhållande till exempelvis institutioner och universitet? Vilket inflytande ska de ha över utbildningsfrågor? En nypublicerad artikel i Higher Education & Development tar temperaturen på flera av dessa frågor.
- Varför inte satsa på skrivkonferenser? 2021-10-28 Det är lätt att koppla forskarutbildning till stress, isolering och prestation, särskilt när det handlar om att skriva en doktorsavhandling på ett annat språk. Men socialisering i ämnet är avgörande för utveckling av ett forskningsarbete. En artikel i Journal of Second Language Writing föreslår skrivkonferenser som verktyg för att hjälpa doktorander att utveckla ett akademiskt skrivande.
- Learning Analytics — Orwellsk övervakning eller pedagogiskt redskap? 2021-10-27 Vill du ha koll på hur dina studenter använder informations- och kommunikationsteknik i sitt lärande? Då kan Learning Analytics vara något för dig. Men se upp: en artikel i tidskriften International Journal of Educational Technology in Higher Education visar att metoden har sina fallgropar.
- Lära för livet? 2021-10-27 En universitetsutbildning erbjuder inte bara ämneskunskap, den ska också utveckla färdigheter som kan komma till pass i en yrkeskarriär. Kritiskt tänkande och förmåga att samarbeta med andra är sådana som lyfts fram i kursplaner som statliga direktiv. Men syns de i utbildningarna? Det undersöker en nordamerikansk forskningstudie publicerad i tidsskriften Teaching & Learning Inquiry.
- Ge dina studenter nya läsglasögon! 2021-10-27 Hur gör vi egentligen när vi läser som akademiker? Och hur kan vi förmedla detta vidare? Två israeliska forskare har undersökt om textanteckningar gjorda av erfarna historiker hjälper nybörjarstudenter att få ett grepp om det akademiska läsandets strukturer. Studien som publicerades i Studies in Higher Education, omfattar 102 nybörjarstudenter i historia som ställdes inför uppgiften att läsa historiska källtexter och resonera kring dem på ett inomvetenskapligt sätt.
- Konsten att hitta sin vetenskapliga röst i sitt andraspråk 2021-09-30 En utmaning för forskarstuderande som skriver sin avhandling på annat språk än sitt modersmål är att uttrycka en vetenskaplig röst (eng. authorial voice). Men är det verkligen så svårt, eller kan utmaningen hjälpa dessa doktorander att hitta rätt ton i ämnet? En artikel i Journal of Second Language Writing visar att en doktorand tränar sin stil än mer när hen skriver sin uppsats på sitt andraspråk. Handledarens roll är här viktig för att hjälpa doktoranden att skriva akademiskt. Med andra ord kan det också vara en fördel att använda ett annat språk när man ska utveckla en personlig vetenskaplig röst.
- Kursvärderingens förpappring — som man frågar får man svar 2021-09-29 Det är många dokument på många olika nivåer inom universitet och högskola som produceras i syfte att utvärdera undervisningen. Men till vad nytta är dessa dokument för att förbättra undervisning och studenternas lärande, finns det bättre sätt? Dessa frågor har tre forskare vid Universitet i Tromsø i Norge undersökt och publicerat i tidskrifterna Educational Assessment, Evaluation and Accountability (2020) respektive Assessment & Evaluation in Higher Education (2021)
- App, app, app… Instagramma mera? 2021-09-29 I dag går nästan alla runt med en smart telefon som är utrustad med en kamera. Och tillgången till flera sociala medier gör att vi snabbt och enkelt kan lägga upp bilder online. Den explosionsartade delningskulturen har gjort att samtiden präglas av bilden som format. Men kan exempelvis Instagram inkluderas i undervisningen för att öka förståelsen av svårfångade begrepp och koncept? En artikel i Teaching in Higher Education reflekterar just över detta.
- Kloka frågor, kloka svar? 2021-09-29 Att skriva en akademisk uppsats innebär inte bara att göra en akademisk undersökning. Arbetet ska också stärka din akademiska självständighet. Men vilka knep tar handledare till för att hjälpa studenten att skriva självständigt arbete, när relationen samtidigt präglas av en ojämlik maktbalans?
- Att undervisa om begrepp är inte alltid lätt 2021-09-29 Begrepp är centrala i alla undervisningsämnen, men de kan samtidigt vara mer eller mindre komplexa i sina betydelser. Inom naturvetenskap behandlas begrepp ofta som väldefinierade. Men är det alltid fallet? Vad händer om vi börjar skärskåda begreppens användning i relation till att vi upptäcker nya saker?
- Uppdrag: sanning? 2021-09-29 Har sanningen en framtid inom högre utbildning? Den stora frågan ställs av utbildningsforskarna Howard E. Gardner och Wendy Fischman vid Harvard, som sammanställt resultaten av ett mångårigt arbete med över tvåtusen intervjuer på tio amerikanska liberal arts colleges. Svaret de ger är ”kanske”.
- Vem bryr sig om universitetsläraren? 2021-05-28 Under pandemims inledningsskede våren 2020 övergick lärosäten världen över med kort varsel till online-undervisning. En studie som nyligen publicerats i Journalism & Mass Communication Educator fokuserar på det emotionella arbete denna period innebar, och drar slutsatsen att lärare inom högre utbildning fick bära en dubbel emotionell börda: både sin egen och sina studenters.
- Mellan skala och kub — att mäta lärarskap 2021-05-28 Vad ska man utveckla i sitt akademiska lärarskap? Den frågan ställde sig några forskare från University of Florida, USA, och utvecklade ett nytt redskap för värdering av undervisningskompetens — ”Teaching Competence Scale”. Resultatet kan jämföras med ”Kuben” en modell för det akademiska lärarskapets möjligheter och utveckling som tagits fram vid Stockholms universitet.
- Finns du där poddar finns? 2021-05-28 Det strömmade ljudet är det nya svarta, där särskilt poddformatet har blivit en vanligt samtida sätt att fördjupa sig i olika ämnen. Men hur kan poddsändningar användas i undervisningen och vilka effekter får det att låta studenter själva skapa en podd? I en artikel i The Law Teacher från förra året, delar några lärare med sig av sina erfarenheter av just detta.
- Få samspel att lira och lärande att spira 2021-05-27 Hur svårt är det inte egentligen att uppfatta studenters känslor när du undervisar online? Är studenten nöjd bara för hen signalerar en ”tumme upp”? Går det att sortera studenters beteenden på ett rakt av positivt eller negativt sätt? Oavsett om du undervisar på campus eller online finns en mängd faktorer som påverkar relationen mellan dig och dina studenter. En artikel i Higher Education analyserar de specifika affekter som skapas i just den relationen, och upptäcker hur central förståelsen för kommunikationen mellan lärare och studenter är för att skapa en engagerande undervisningsmiljö och bättre arbetsro.
- Med egna ord — eller andras? 2021-05-27 Vad hjälper skrivinstruktioner och plagiatkontroll om studenter inte förstår vitsen med vetenskapliga referenser till att börja med? När forskare vid Stockholms universitet bestämde sig för att undersöka studenters attityd till akademiskt skrivande, fann de allt från insiktsfull reflektion till strategisk textmanipulation för att undvika plagiatfällan. För vissa syftade referenserna enbart till att göra läraren nöjd.
- Fråga och svara högt inför alla?! 2021-05-27 Ett vanligt sätt att aktivera studenter under en föreläsning är att ställa frågor till studenterna eller att låta dem ställa frågorna själva. Men hur upplever studenterna det här? Är det bra eller hämmar det kursgruppen? En studie publicerad i PLOS ONE undersökte studenternas uppfattningar om att frivilligt ställa och svara på frågor inför alla, i stora kursgrupper.
- Räddaren i nöden — den tillgängliga distansläraren? 2021-04-30 Direktkontakt med studenter är något som lätt går förlorat i samband med distansundervisning och då i synnerhet att möta studenter som på eget initiativ söker hjälp. I en studie i International Journal of Educational Technology in Higher Education undersökte hur studenter vid ett australiensiskt universitet upplevde användningen av livechatteknologi för att i realtid stötta dem på distans.
- Pröva olika tekniker i formativ bedömning 2021-04-30 Formativ bedömning inkluderar aktiviteter som lärare organiserar för att skapa en miljö där studenter kan dela sitt tänkande. Det omfattar också de justeringar som lärare gör baserat på bedömningens resultat, för att stödja och utveckla studenternas lärande. Studier visar att formativ bedömning inte används i någon större utsträckning inom högre utbildning. Författarna till en artikel i tidsskriften International Journal of Science and Mathematics Education ville därför undersöka förutsättningarna för formativ bedömning.
- Uppsatsskrivande med Hollywoodslut 2021-04-29 Uppsatsskrivande verkar göra många studenter så uppjagade att de glömmer allt de lärt sig om hur man skriver akademisk text. Kan uppgiften avdramatiseras om uppsatsen jämförs med en mer välbekant berättargenre? En idéartikel i tidskriften International Journal och Teaching & Learning in Higher Education beskriver hur Hollywoodfilmen kan inspirera uppsatsskrivande studenter och bättra på deras självförtroende.
- Digital återkoppling — tidsslöseri eller pedagogisk lösning? 2021-04-29 Suckar du högt över högar av uppsatser att rätta? Funderar du över hur studenter tolkar dina kommentarer och annotationer? Då kan det vara intressant att läsa en forskningsstudie om hur studenter drar nytta av sådana kommentarer för att förbättra sitt uppsatsskrivande. Detta visas tydligt i en artikel i tidskriften Journal of Second Language Writing där författarna jämför olika effekter av lärares digitala kommentarer (eng. e-feedback) till studenter inom engelska som främmande språk.
- Examinationen gör fuskaren 2021-04-29 Att fusk förekommer i den högre utbildningen är knappast någon hemlighet. Men hur ser fusket egentligen ut? Och vilket slags fusk upptäcker vi universitetslärare? Dessa frågor har en nypublicerad studie tittat närmare på. Den visar att examinationstypen spelar stor roll för upptäcktsrisken. Därför bör vi universitetslärare tänka på valet av examination.
- Låt forskning på video berika din kurs! 2021-04-29 Hur kan forskning introduceras på ett inbjudande sätt i grundutbildningen? Och vilken typ av forskningspresentationer har de bästa förutsättningarna att påverka studenter positivt? En kanadensisk forskargrupp har undersökt detta i en interventionsstudie, där tre grupper av grundstudenter fick möta sex forskare som berättade om sin forskning i olika format: vid korta föreläsningar i sal, i videoföreläsningar professionellt inspelade i studio, respektive via skriftliga forskningspresentationer.
- Rusta studenter med återkopplingslitteracitet 2021-03-26 Att ge och ta emot kritisk återkoppling är en färdighet — återkopplingslitteracitet — som en professionell akademiker ska behärska. Denna färdighet övas visserligen inom akademisk utbildning men sällan på sätt som motsvarar yrkeslivets återkopplingsprocesser. En artikel i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education presenterar ett konceptuellt ramverk med vars hjälp man kan skapa mer autentisk återkoppling.
- Öppna första kursdagen med uppmuntran 2021-03-26 Vad gör och säger vi lärare egentligen första kursdagen? Vad studenterna får för intryck under kursens första dag kan påverka hur de presterar och hur de uppfattar hela kursen. Läraren kan hjälpa till att skapa en positiv lärandemiljö för studenterna på olika sätt visar en amerikansk studie publicerad i CBE—Life Sciences Education.
- Should I stay or should I go? 2021-03-26 Akademiker som lämnar den högre utbildningssektorn och sedan berättar i bloggar eller sociala medier om sina bittra erfarenheter av akademin är ett växande fenomen. Vad säger detta om universiteten som arbetsplats och arbetsmarknad? Vad säger det om forskarutbildningars arbetslivsförberedande inslag? Och hur kan vi som stannat kvar inom akademin använda våra egna och våra tidigare kollegors negativa erfarenheter för att göra saker bättre?
- Hur handleder vi masterstudenter till en utmärkt uppsats? 2021-03-25 Med en utmärkt masteruppsats i bagaget har studenten goda chanser att bli antagen vid ett doktorandprogram. Så hur handleder vi då masteruppsatser på bästa sätt? Hur blir vi starka mentorer med möjlighet att påverka studentens förtroende, motivation och självständighet? En brittisk studie publicerad i International Journal for Academic Development samlar idéer och resurser som kan stödja mentorsskapet i handledningen och huvudbudskapet är att erfarenhetsutbyte handledare emellan är en lysande början.
- Doktoranden — studentens bästa vän? 2021-03-25 Vi har alla i början av våra akademiska karriärer i egenskap av doktorander kanske lite nervöst stått inför uppgiften att undervisa studenter. Den som varit där vet att det verkligen inte är lätt. Men hur uppfattar studenter egentligen doktorander som lärare? Denna fråga stod i fokus i en studie som publicerades 2020 i The Law Teacher. Resultatet? Mer än hälften av studenterna tyckte att doktorander var minst lika bra som mer erfarna universitetslärare och nästan 40 procent tyckte att de undervisade bättre än heltidsanställda lärare.
- Våga vara vilse 2021-03-25 Att helhjärtat bejaka förvirring är svårt och kan till och med verka vara kontraproduktivt i en lärandesituation. Vid en kurs i litteracitet kartlades studenternas kamp med komplexa texter. Tvärtemot vad man kunde tro, visade sig deras förvirring öppna dörren till viktiga insikter. Studien publicerad i tidskriften Teaching & Learning Inquiry beskriver en pedagogisk modell, där studenters osäkerhet och kamp med ett material resulterar i fördjupad kunskap och oväntade insikter.
- Internationalisering på hemmaplan 2021-02-25 Idag är diskursen om internationalisering ett mantra vid de flesta lärosäten i världen. Forskare och lärare förväntas ingå i internationella nätverk för att kommunicera sina forskningsresultat och för att ge samt att få återkoppling från andra forskare. Oftast kopplas internationaliseringen till en kort- och långsiktig mobilitet, konferenser eller sampubliceringar. Inom högskolepedagogik har man en liknande samverkan där man diskuterar olika innovationer vid internationella konferenser. Däremot visar en debattartikel att få studier belyser vikten av internationella akademiker i framförandet av en aktiv internationalisering. Hur kan alla lärare och forskare dra nytta av de internationella akademikerna på hemmaplan?
- Rummet som hjälper eller stjälper 2021-02-25 Vid lärosäten i Sverige och andra länder satsas alltmer på så kallade ALC-salar (active learning classrooms). Men vilken betydelse har egentligen rummet vi undervisar i för studenters lärande? Jo, större än vi kanske tror, visar en ny kanadensisk studie publicerad i tidskriften Teaching & Learning Inquiry.
- Från teori till praktik – som en bro över grumliga vatten 2021-02-25 Arbetsplatsförlagd utbildning sker i alla professionsutbildningar på ett eller annat sätt. Men relationen mellan det som sker på arbetsplatsen och det som studenten lär sig på Campus är inte alltid helt självklar. Ofta beskrivs relationen som en bro mellan teori och praktik. Frågan är om metaforen klargör eller grumlar en integration av det studenten ska lära sig. Ny forskningsartikel publicerad i Studies in Continuing Education analyserar problematiken och kommer med ett lösningsinriktat förslag om en tänkbar tredje plats.
- Tröskelbegreppet – funktionellt eller humbug? 2021-02-25 Inom alla vetenskaplig discipliner som förekommer en rad grundläggande termer, principer och begrepp som är viktiga för att studenter ska kunna greppa ett ämne på ett djupare plan. I lärandesammanhang är sådana centrala termer viktiga för att studenten ska kunna få en djupare förståelse av en viss disciplin. Inom högskolepedagogisk forskning finns ett etablerat samlingsnamn just för sådana termer: tröskelbegrepp. Men finns det anledning att vara kritisk till innebörden och definitionen av tröskelbegreppet? I en artikel publicerad i Teaching in Higher Education 2021 hävdas att svaret på den frågan är: Ja!
- Konsten att betygsätta en kandidatuppsats 2021-02-24 Vad väger tyngst när kandidatuppsatser betygsätts? Att få svar på denna fråga är viktigt för såväl studenter och handledare som för utbildningsledare. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Assessment and Evalutation in Higher Education redovisas resultaten av en sådan undersökning.
- Vem bryr sig om förväntade studieresultat? 2021-02-24 Vilken betydelse har de olika elementen i konstruktiv länkning för inlärningen, ur studentperspektiv? En finsk forskargrupp har intervjuat trettiosju grundstudenter inom naturvetenskap och humaniora för att ta reda på detta. Studien är nyligen publicerad i Active Learning in Higher Education, och dess resultat indikerar att läraktiviteter och examinationsform har stor betydelse när det gäller att uppmuntra till djupinlärning, medan förväntade studieresultat inte tycks påverka hur studenterna tar sig an sina studier.
- Hur ser universitetslärare på undervisning, professionell utveckling och institutionskultur? 2021-01-29 I takt med att den högre utbildningen ställs inför utmaningar, exempelvis en tendens med större studentgrupper som har en varierande bakgrund och utmaningar som kan relateras till att universiteten har begränsade resurser och måste förhålla sig till tajta budgetramar, ställs allt högre krav på bland annat universitetslärares undervisningspraktik och vilja att utveckla sin pedagogik. Det har helt enkelt blivit allt viktigare att titta närmare på bland annat undervisningspraktiker och universitetslärares professionella utveckling. I en studie publicerad 2020 utforskades just sambandet mellan universitetslärares inställning till undervisning, professionell utveckling och institutionskulturen.
- ”Svår” kurs blir möjlig att klara genom pedagogiskt reformarbete 2021-01-29 Kvantmekanik tillhör ett traditionellt sett svårt ämne i fysik med hög status. Ämnet har dessutom en speciell kulturell betydelse på grund av dess framträdande plats i populärkultur och i fysikens historia. Därför är det intressant att följa hur undervisningen kan utvecklas i just detta ämne och vad de kan innebära för studenterna.
- Det post-coroniala universitetet — går vi tillbaka eller går vi vidare? 2021-01-28 En artikel i Studies in Higher Education definierar ett nära förestående post-coronialt tillstånd för den högre utbildningen – en ny situation där varje lärosäte behöver bestämma hur man vill bedriva sin fortsatta verksamhet i ljuset av de erfarenheter som pandemin medfört. Artikeln är baserad på en intervjustudie med grundstudenter, masterstudenter och lärare vid Cambridge University. Utifrån deras utopiska och dystopiska föreställningar om universitetslivet efter Covid-19 reflekterar artikelförfattaren kring hur förväntningar och ideal som är förknippade med högre utbildning har påverkats av pandemin.
- Vilka faktorer påverkar doktoranders utveckling? 2021-01-28 Antalet doktorander och doktorandprogram har ökat sedan början av 2000-talet för att stödja utvecklingen av kunskapssamhället samt internationaliseringen. Universiteten har investerat i olika program för att uppmuntra handledning. Flera publikationer om doktorandstudier har visat att det finns ett behov av att effektivisera relationen mellan handledare och doktorander. En studie under 2020 jämförde tidigare forskningsresultat om doktorandstudier och handledning för att komma med förslag om forskarutbildning.
- Övergång till det nya normala — lärande i oförutsägbara tider 2021-01-28 På mycket kort tid har universitetskurser världen över gjorts om till distansutbildningar på grund av Covid-pandemin. Precis hur detta hanterats har varierat mycket mellan olika universitet, institutioner, lärarlag och enskilda universitetslärare. Har det varit möjligt att ställa om utan negativ inverkan på studenternas lärande och vad har visats sig vara god praxis vid distansundervisning?
- Från ignorant till interkulturellt medveten på en termin? 2021-01-28 Studenter ska tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i de ämnen de studerar, men förväntas också utveckla mer svårgripbara färdigheter. Dit hör en förmåga att se hur egna åsikter förhåller sig till andras erfarenheter och värderingar. En kurs i mångkulturellt lärande resulterade i att alla studenterna utvecklade viss interkulturell förståelse under kursens gång, men att fördjupad medvetenhet kräver långvarigt, kontinuerligt arbete.
- Hur kan man använda Wikipedia i högre utbildning? 2020-12-17 De studenter och lärare som använder Wikipedia gör det för att söka information, hitta andra källor och få en översikt av tidigare studier inom ett visst ämne. Nu menar brittiska universitetskollegor i aktuell forskningsartikel att hela Wikipedias ekosystem (med bland annat Wikipedia, Wikimedia och Wikidata) bör betraktas som en öppen lärresurs (eng. open educational resources). Med ett sådant synsätt blir det tydligt att dessa digital resurser erbjuder stora möjligheter att både sprida forskningsresultat och motverka konspirationsteorier.
- Studenters betygsfokus krockar med problemlösande undervisning 2020-12-17 De naturvetenskapliga utbildningarna har de senaste årtiondena gått mot alltmer aktivt lärande. Undervisningsaktiviteter liknar vetenskapliga undersökningar och visar hur vetenskapen kännetecknas av nya frågor, osäkerhet och samarbete. I allmänhet är bedömning av studenter inom naturvetenskap en utmaning - målen för naturvetenskapskurser och laborationer är flera, och det krävs därför en mängd olika verktyg för att kunna bedöma studenternas prestationer. Det leder till att nya undervisningsmetoder kan utgöra ytterligare en utmaning när det gäller betygsättning.
- Nu eller i sista stund — om hur prokastinering påverkar studenters lärande 2020-12-16 I tidigare forskning har det förslagits att prokastinering, det vill säga kontraproduktiv senareläggning och förhalning, i samband med inlämning av betygsgrundande uppgifter är en bra varningsklocka för att upptäcka studenter med behov av extra stöd. Detta ifrågasätts nu i en stor studie som nyligen publicerats i tidskriften "Assessment and Evaluation in Higher Education".
- Ont om tid och luddiga regler gör undervisningen otillgänglig 2020-12-16 Universiteten ska kunna erbjuda alla studenter lika möjligheter till högre utbildning. När studentsammansättningen vid universitet och högskolor blir alltmer heterogen, ställs ökade krav på studentstöd: alla ska kunna genomföra sina studier på samma villkor. Kan lärarna leva upp till de krav på helt tillgänglig undervisning som lagen begär, också för de närmare 20 procent som har något slags funktionsnedsättning?
- Offer för irrelevant utbildning eller rationella kunder i uppsatsfabriken? 2020-12-15 Internetbaserade uppsatsfabriker riktade till studenter framställer studentens lärandeprocess och den högre utbildningens praktiker som något negativt, enligt en brittisk studie som rapporterar resultaten av en tematisk analys av innehållet på sådana webbsidor. Crook & Nixon, forskarna bakom studien, menar att det är viktigt för den högre utbildningssektorn att hitta strategier för att motverka detta negativa budskap, inte bara att hitta strategier för att motverka fusk. Detta mot bakgrund av att automatiserade textgranskningsverktyg inte löser problemet med spökskrivande, som är kärnverksamheten för denna typ av fusktjänster.
- Därför flippar studenterna på omvänt klassrum 2020-12-15 Vad innebär det egentligen att ”undervisa” inom högre utbildning? Vad menar vi med begreppet ”undervisning”? Den ganska oväntade frågan dök upp i samband med att artikelförfattaren, tillika kursföreståndare, gick igenom resultaten av den enkät, som kursdeltagarna fått besvara efter avslutad kurs. Kursen hade nyligen gjorts om och i syfte att utnyttja den högst begränsade undervisningstiden så effektivt som möjligt hade kursföreståndaren valt att bygga undervisningen på omvänt klassrum (flipped learning). Studenternas kritik var massiv. Deltagarna menade bland annat att det omvända klassrummet ökade arbetsbördan och att upplägget riskerade att försvåra deltagandet för svagare grupper av studenter. Dessutom ansåg de att pedagogiken var verklighetsfrämmande och omöjlig att använda i ”verklig undervisning”.
- Utmaningar och möjligheter i det avkoloniserade klassrummet 2020-11-29 Under senare år har alltfler studenter och universitetslärare efterlyst avkoloniserade läroplaner inom högre utbildning. Processerna för att uppnå detta har i många fall varit omtumlande, för såväl studenter som lärare och universitetsledning, och de har blottlagt de stora strukturella och emotionella utmaningar som arbetet för med sig. I en artikel i Fashion Theory: The Journal of Dress, Body and Culture beskriver två universitetslärare sina försök att arbeta om kurser för att skapa en mer inkluderande och icke-hierarkisk undervisningssituation, i enlighet med det så kallade avkoloniserade klassrummet.
- Effektiv återkoppling kräver studentaktivitet 2020-11-29 Hur används återkoppling bäst för att fungera tillsammans med aktivt lärande? Och hur kan återkopplingen göras långsiktigt formativ, även om den ges på inlämnade uppgifter som betygsätts ? Forskaren David Carless i Hong Kong föreslår två forskningsbaserade modeller: kamratgranskning med skriftlig respons, och förevisande av tidigare exempel.
- Pedagogisk sårbarhet – den excellenta lärarens superkraft 2020-11-29 Mätbara storheter, som formell lärarkompetens och studenters prestationsgrader, har blivit allt viktigare faktorer för högskolorna att lyfta fram i strävan att profilera sig på marknaden för högre utbildning. Det blir också allt vanligare att högskolorna tillskapar olika interna incitamentsprogram, såsom SU:s ”Årets lärare” eller utnämningen till ”Excellent lärare”, i syfte att uppmuntra lärarna till pedagogisk förkovran. Vad innebär denna utveckling för synen på lärarrollen?
- Låt dina studenter förbättra Wikipedia 2020-11-29 Hur kan man använda Wikipedia i sin undervisning? Ny forskningsstudie beskriver hur studenter genom att pröva en ny textgenre kan vara med och aktivt förbättra kvaliteten på vetenskaplig information och kunskap som visas på Wikipedia. Studenterna utvecklade också förstås sin vetenskapliga förståelse och fick en ökad digitala kompetens på köpet.
- Universitetslärare delar gärna egna lärresurser men underviker använda andras 2020-11-29 Universitetslärare delar gärna med sig av material de använder i sin undervisning, men är osäkra på hur de systematiskt ska göra det inom ramen för Öppna digitala lärresurser. De kan också vara kritiska och undvika att använda andra lärares öppna digitala lärresurser i sin egen undervisning. Denna kontrast lyftes i en studie vid ett nederländskt universitet.
- Varför byta examinationsform? Vad är riktigt viktigt när lärare ändrar sin bedömningsprakik 2020-11-29 Vad får en lärare att ändra sina sätt att examinera? I tidskriften "Assessment & Evaluation in Higher Education" presenterades nyligen en studie som utforskar vilka Aha-upplevelser som varit viktiga när lärare vid universitet i Australien, Kanada och Sverige gjort om sina examinationsformer.
- Vetenskapligt självförtroende utmanas i tvärvetenskapliga forskarutbildningar 2020-11-20 Det är allmänt känt att vetenskapliga discipliner måste samverka om vi ska kunna lösa komplexa utmaningar. Men gamla strukturer låter sig inte förändras så lätt. En svensk forskargrupp undersökte vad en tvärvetenskaplig forskningsmiljö innebar för doktoranders möjlighet att forma sin vetenskapliga identitet, i ett sammanhang där traditioner och strukturer från olika discipliner ska samsas på lika villkor. Studien, som publicerats i tidskriften Högre Utbildning, bygger på intervjuer med doktorander vid fyra utbildningar inom området hållbar utveckling.
- Plagiat, parafrasering och översättning ─ kan man fortfarande motverka fusk? 2020-10-26 I en artikel i tidskriften International Journal for Educational Integrity, presenterades 2018 möjligheter att identifiera strategier av patchwriting. Författarna till studien berättar hur de hittade ett oidiomatiskt språk bland vissa studenters uppsatser på en grundkurs om hälsovetenskap på La Trobe College i Australien. De kom fram till att studenter som fuskar inte behärskar den terminologi som används i ämnet. Resultatet från studien visar att studenter som plagierar, brukar använda synonymer och klistrar in översättningar från vissa parafraseringsprogram som oftast erbjuder betalningstjänster.
- Balanskonster ─ en inblick i onlinestudenters liv och lärande 2020-10-26 Bland det viktigaste att veta när man ska designa och undervisa på en onlinekurs är vad som kan stärka studenternas engagemang och lärande. Detta har två forskare vid Dublin City University undersökt i en studie som publiceras i tidskriften "International Journal of Educational Technology in Higher Education".
- Excellent utbildning – universitetets terra incognita? 2020-10-26 Är universitetet som organisation hjälpande eller stjälpande för utvecklingen av excellenta utbildningar? Detta frågar sig fyra forskare från Australien och Storbritannien i en artikel i tidskriften Studies in Higher Education. De argumenterar för att universitetens komplexa organisationsform motverkar den helhetssyn som är nödvändig för att främja excellens på alla områden i en akademisk verksamhet, det vill säga inom både forskning och utbildning.
- Den misslyckade undersökningen? Oväntade resultat i studie om aktivt lärande 2020-10-26 En i stort sett enig forskningsfront har visat att aktivt lärande i högre utbildning har många positiva effekter för studenters djupinlärning och studieresultat. En lektor i företagsekonomi vid ett kanadensiskt universitet ville se hur hennes studenters prestationer påverkades av kollaborativt, studentstyrt lärande. Resultatet blev dock inte riktigt det som hon förväntat sig.
- Team-baserad kursutveckling – ett ideal med förhinder 2020-10-26 De senaste decenniernas forskning har belyst betydelsen av väl fungerande lärarlag för kvaliteten på såväl forskning som undervisning. Samtidigt finns det inom högre utbildning fortfarande strukturella faktorer, som återspeglar ett äldre, individualistiskt förhållningssätt till verksamheten. Det framkommer i en ny studie, där universitetslärare har tillfrågats om sin syn på förutsättningarna för team-baserad kursdesign.
- Hur vi kan integrera grön och hållbar kemi i grundutbildningen 2020-10-23 Det finns en tydlig uppfattning om vad som måste göras i världen för att möta miljöproblem, formulerat i till exempel FN:s publicerade utvecklingsmål för hållbarhet. En del kemister är kanske inte medvetna om dessa mål och ser därför inte sig själva som agenter för hållbarhetsförändring, trots att det finns få yrken med större potential för att ge betydande positiva bidrag för att göra världen mer hållbar. Forskningsartikel publicerad i tidskriften "Journal of Chemical Education", visar hur det kemiska vetenskapssamfundet i USA arbetat fram ett systematiskt och genomtänkt arbetssätt för att förändra och utveckla kemiutbildningar till att innehålla mer grön kemi.
- Är universitetets introduktionskurser i akademisk integritet tillräckligt effektiva? 2020-09-28 Att ge studenter en god kunskap om vad begreppet akademisk integritet innebär och hur vi i akademin tar specifikt hänsyn till författarskap och hur vetenskap genereras, är helt nödvändigt för att motverka plagiering. En forskningsstudie, publicerad i tidsskriften "Assessment & Evaluation in Higher Education", från Australien och Nya Zeeland undersöker i vilken omfattning och hur universitet och högskolor lär ut begreppet till studenter och ställer sig frågan: Ska man ha en allmän obligatorisk kurs för alla förstaårsstudenter ska förstå akademisk integritet eller ska man försöka integrera en modul om akademisk integritet i existerande program?
- SPOC slår MOOC! Om genomförande av sluten distanskurs riktad till begränsad studentgrupp 2020-09-28 En grupp forskare och lärare vid University of Málaga, Spanien, genomför och utvärderar att en sluten distanskurs riktade till små studentgrupper, så kallade SPOC:s (eng. Small Private Online Course). Reslutatet, publicerat i "International Journal of Educational Technology in Higher Education" visar bland annat på nöjda studenter som lyfter fördelar som nära kontakt med lärare, meningsfulla uppgifter och ett flexibelt format.
- Utveckla studenters argumentationsförmåga: hur handtvätt kan vara en kontroversiell fråga 2020-09-28 Hur kan en viktig historisk vetenskaplig kontrovers som handtvätt eller inte, ha förmågan att väcka engagerad diskussion studenter emellan? Ny forskningsstudie publicerad i "Science & Education" illustrerar hur naturvetenskaplig utbildning kan hjälpa universitetsstudenter att öva på att argumentera med sakliga och rationella skäl. Det är också ett sätt för studenterna att uppleva att deras synpunkter har en viktig roll och plats i utbildningsprocessen.
- Avhoppares positiva erfarenheter av högre studier 2020-09-25 Avhopp från påbörjade studier betraktas närmast undantagslöst som ett misslyckande, såväl av universiteten som av studenterna. Men går det att nyansera den bilden? Ny forskningsstudie publicerad i "Higher Education Research & Development" undersöker de positiva erfarenheter som avhopparna tagit med sig från studietiden. De vanligaste svaren är att studierna upplevts som intressanta, att det givit användbara färdigheter, bidragit till att klargöra karriärmålsättningar och lett till varaktiga kontakter och vänskapsband.
- När självkänslan sviker: om bluffsyndrom hos oerfarna universitetslärare 2020-09-25 Har du som är ny universitetslärare fått hjälp att hantera din nervositet och ta kommandot över undervisningssituationerna? Har du vågat ta upp dina känslor av otillräcklighet på utvecklingssamtalen? Vet din närmaste chef om att du ibland rentav känner dig som en bluff? När Catherine Wilkinson vid Liverpool John Moores University anställdes som universitetslektor genomlevde hon en plågsam period av tvivel på sin egen professionella och intellektuella kapacitet. Om detta har hon gjort en autoetnografisk studie, ”Imposter syndrome and the accidental academic”, som publicerats i International Journal for Academic Development (2020).
- Kan studenter under en examination övervakas online? 2020-05-28 Antalet digitala examinationer har ökat kraftigt de senaste åren i takt med utveckling av nätbaserade kurser som erbjuds vid olika lärosäten. Examinationerna ställer nya krav på datorer, examinatorer och studenter för att garantera säkerhet och motverka fusk. En brittisk pilotstudie, publicerad i tidskriften Journal of Interactive Media in Education, undersöker hur studenter upplever digital övervakning under examinationen. Resultatet visar att studenterna upplever en oro kring säkerhetsskydd och personlig integritet, även om det också finns en viss acceptans för övervakningssystemet.
- Fusktjänster till salu ─ vad betalar studenten för fuskhjälp på etiktentan? 2020-05-28 Där det finns en efterfrågan där finns det också en marknad. Studenter som är villiga att betala för att få otillbörlig hjälp med examinationsuppgifter är ett utbrett fenomen, så pass att det internationellt utvecklats till en smärre industri. Två forskare från Canada respektive Storbritannien har i en nyligen publicerad studie i tidskriften Assessment and Evaluation in Higher Education undersökt hur denna efterfrågan ser ut.
- Bluff-syndromets orsaker hos studenter på master- och forskarnivå 2020-05-28 Tidigare forskning har visat att bluff-syndromet (eng. impostor syndrome) är vanligt förekommande inom högskolevärlden, inte minst bland studenter inom master- och forskarutbildningen. Nu har en amerikansk undersökning, publicerad i Higher Education Research & Development, försökt ta reda på hur syndromet kommer till uttryck i de drabbades dagliga verksamhet.
- Aktivt lärande skapar både motivation och motstånd hos studenterna 2020-05-28 Den mest uppenbara skillnaden mellan lärarcentrerad undervisning och aktivt lärande är att studenterna engagerar sig i processen att upptäcka och skapa kunskap, snarare än att få den berättad för sig av läraren. En mängd studier visar att motivationen att lära sig ökar hos studenter vid mer aktivt lärande. Samtidigt visar studier att moment som innehåller aktivt lärande i en kurs kan få dålig kritik i till exempel kursutvärderingar.
- Lika barn leka sämst ─ olikhet som bas i universitetslärares pedagogiska utveckling 2020-05-28 Lika barn leka sämst: olikhet som bas i universitetslärares pedagogiska utveckling Få sammanhang är viktigare för universitetslärares professionella utveckling än det närmaste nätverket av kolleger. En studie i tidskriften "International Journal for Academic Development" visar att samtalen med kollegerna är det som tydligast bidrar till viljan att testa nya pedagogiska metoder och verktyg, att ompröva sin praktik, och hur man väljer att hantera situationer som uppstått i klassrummet. Men ger de närmaste nätverket också de bästa råden, eller bara de råd vi helst vill höra?
- Aktivt lärande – ett kvalitetsproblem i högre utbildning? 2020-05-28 Vad är viktigast för kvaliteten på kunskapsinnehållet i kurser inom högre utbildning – vad studenterna gör, eller vad läraren gör? Och vad betyder det om lärarens betydelse som företrädare för vetenskaplig kunskap tonas ner till förmån för studenternas möjligheter att konstruera sin egen kunskap? En ogenomtänkt förståelse av aktivt lärande riskerar att relativisera vetenskaplig kunskap och skapa kvalitetsproblem i högre utbildning, menar Kate O’Connor vid La Trobe University i Australien i en artikel i tidskriften Studies in Higher Education (2020).
- Bristande digital kompetens hindrar innovativa examinationslösningar 2020-04-29 En forskningsstudie vid norska lärosäten publicerad i tidskriften "European Journal of Higher Education" visar på ett stort motstånd mot digitala examinationer bland både akademiker och administratörer, trots universitetens incitament och officiella uttalanden som uppmuntrar till användning av dessa. Huvudförklaringen till detta menar författarna är bristen på digital kompetens bland universitetslärarna, som i och med det bromsar digitala innovationer och bevarar den fortsatta användningen av traditionella examinationer.
- Sociala medier i undervisningen kan komplettera lärplattformen 2020-04-29 Sedan några år tillbaka har bildbaserade sociala nätverkstjänster som Instagram och Snapchat vuxit kraftigt världen över, och passerat Facebook i popularitet bland ungdomar. En metastudie i tidskriften The Internet and Higher Education inventerar den högskolepedagogiska forskningen om användningen av nyare sociala medier som digitala lärmiljöer i högre utbildning.
- Digital undervisning utan mental härdsmälta: råd och rekommendationer 2020-04-29 Distansundervisning för med sig en rad pedagogiska möjligheter, men också stora utmaningar för de undervisande lärarna. En samstämmig forskning pekar ut tre områden som uppfattas som särskilt betungande: en ökad arbetsbelastning, känslan av isolering, och konsekvenserna av att aktiviteter i online-klassrummet kan pågå under dygnets alla timmar. Artikeln ”Burn Bright, Not Out”, publicerad i "Journal of Educators Online" beskriver strategier som kan lätta de största stressmomenten som ofta följer av övergången från campusundervisning till digitala kurser.
- Den digitala novisen och tröskelbegreppen 2020-04-29 Tröskelbegrepp är ett fenomen som vi vanligtvis diskuterar i relation till våra studenters lärande. Det syftar på sådan särskilt svårgreppbar kunskap som, när studenten väl bemästrat den, har potential att påverka studentens hela förståelse av det studerade ämnet. Nu har en grupp forskare från Australien och USA i stället undersökt vilka tröskelbegrepp som lärare inom högre utbildning konfronteras med, när de för första gången ska ställa om från traditionell campus-undervisning till en digital utbildningskontext. Resultaten visar att övergången innebär såväl tekniska som pedagogiska utmaningar.
- Fördelar och nackdelar med laboratorieundervisning på distans 2020-04-29 Fungerar det att undervisa laborationer på distans? Ja, säger forskningen och visar att det till och med kan underlätta studenternas lärande. En artikel i tidskriften International Review of Research in Open and Distributed Learning har organiserat och sammanställt den befintliga litteraturen för att jämföra den traditionella, reella laboratorieupplevelsen jämfört med icke-traditionella laboratorieupplevelser, som i sig kan ske i många former.
- Muntans återkomst — om muntlig examination online 2020-04-29 Att examinera online-kurser tillförlitligt är en stor utmaning för universitet och högskolor, och den muntliga examinationen kan vara en del av lösningen. Det visar ett australiensisk forskarlag i en studie nyligen publicerad i tidskriften Assessment and Evaluation in Higher Education.
- Kunskap om studenters vanliga missuppfattningar leder till bättre lärande 2020-03-31 En vanlig uppfattning om undervisning är att ju större kunskap om ämnet läraren har, desto större möjligheter har studenterna att lära sig ämnet. Ny forskningsstudie publicerad i tidskriften CBE — Life Science Education visar att visst är kunskap om ämnet viktig men själva lärandet utvecklas än mer om läraren också har koll på vanliga problem och missuppfattningar i ämnet.
- Studieteknik i centrum när studenter beskriver akademiska känslor 2020-03-31 För de flesta studenter som kommer nya till universitetet innebär övergången från gymnasiets styrda undervisning till universitetets krav på självständiga studier en stor omställning. Medan vissa kan växla över till nya studiestrategier utan större problem har andra svårare att hantera den nya situationen, vilket kan leda till både stress och studieavhopp. Inte desto mindre kan förhållandevis små insatser, som att få studenterna att uppmärksamma sin lärprocess, göra stor skillnad för att få fler att snabbt komma in i sin nya identitet som universitetsstudenter.
- Precis som skator! Om juriststudenters källinsamlingsstrategier 2020-03-31 Utmärkande för juristens sätt att ta sig an ett juridiskt problem är att man söker svaret med utgångspunkt i vissa auktoritativa texter, så kallade rättskällor. Allt därutöver anses sakna relevans för att fastställa den nu gällande rätten. En studie från universitetet i York visar dock att dagens studenter har ett betydligt mer komplext sätt att gå till väga i sitt sökande efter lösningen på ett juridiskt problem. Artikelförfattarna liknar studenternas sökbeteende vid skator, som far hit och dit i jakten efter vadhelst, som glimmar.
- Olika syn på "fake news" bland akademiker 2020-03-31 En forskningsstudie vid California State University, Northridge (CSUN) visar att 88 procent av lärarna i studien oavsett bakgrund, ålder och kön anser att fake news är ett stort problem vid universitetet. 93 procent av akademikerna identifierar sociala medier som källan till fake news. Däremot anser sig en klar majoritet av akademikerna själva inte mottagliga för fake news. Resultatet som nu publicerats i tidskriften International Journal for Educational Integrity visar hur enkäten definierade fake news och hur svaren tolkades.
- Partiska betyg? Anonyma tentor missgynnar studenter med utländsk bakgrund 2020-03-30 En orsak till att ha anonyma tentor är att undvika diskriminering på grund av att examinatorn vet studentens namn. Omfattande undersökning vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education visar att när examinatorer ser studenters namn har de en svag tendens att diskriminera positivt gentemot studenter som uppfattas ha invandrarbakgrund, medan de inte verkar diskriminera alls på grundval av kön.
- Generiska färdigheter är osynliga för studenter 2020-03-30 I tidskriften Active Learning in Higher Education redovisas en studie som visar positiva effekter av att synliggöra generiska färdigheter (exempelvis kritiskt tänkande, tidsplanering, samarbetsförmåga och självständighet) i kursbeskrivningar och uppgifter. En majoritet av de studenter som deltog i studien uppfattade detta som ett mervärde i sin utbildning som de tidigare inte uppmärksammat eller reflekterat över.
- Hur interagerar värdeomdömen med naturvetenskap? 2020-02-27 Studenter anser vanligtvis att naturvetenskap handlar om fakta och bara om fakta. De tror att värdeomdömen inte spelar någon roll — eller inte borde spela någon roll — i utvecklingen av naturvetenskap. Författarna till en nyligen publicerad artikel i Science & Education, menar att nya insikter har utvecklats från den filosofiska analysen om vetenskap och värderingar. Detta erbjuder i sin tur nya teoretiska verktyg för att undervisa studenter i grundutbildningen, som handlar om vilka värderingar som kan ha en roll i vetenskapen samt var i den vetenskapliga processen.
- Including research in teaching practices 2020-02-27 Many academics find it difficult to devote time to their own research. In a newly published article three different strategies to implement activities that connect teaching with research activities are presented in the shape of narratives. The development of academic narratives could be an efficient method to create an academic community where the gap between teaching and research is closed.
- Skrivar-retreat främjar doktoranders välbefinnande 2020-02-26 Skrivar-retreat kan hjälpa doktorander i mål med sitt avhandlingsarbete och samtidigt minska upplevelse av oro och stress under forskarutbildningen. I en artikel, publicerad i tidskriften Higher Education Research & Development, redovisas resultaten av ett försök med att tillskapa ämnesövergripande skrivargrupper för doktorander. Studien visar att deltagarna upplevde en positiv effekt på det egna välbefinnandet.
- Omvänt klassrum är inte alltid bättre än traditionell pedagogik 2020-02-26 Omvänt klassrum-pedagogiken har gett goda resultat inom naturvetenskaper, tekniska ämnen och professionsutbildningar. Kunskaperna om hur omvänt klassrum fungerar i skrivfärdighetstränande kurser är dock relativt små. En studie från Elizabethtown College, Pennsylvania publicerad i tidskriften Journalism & Mass Communication Educator undersöker detta genom att jämföra betyg och kursutvärderingar från samma kurs i två versioner – en med omvänt klassrum och en med traditionell klassrumspedagogik. Resultaten visar att de traditionella kursomgångarna renderat såväl högre betygssnitt som bättre kursvärderingar.
- På stadig grund: baskursen som metod för studenters akademiska insocialisering 2020-02-26 Baskurser anses av många som ett effektivt sätt att minska studentavhopp inom utbildningsprogram. De ger studenterna en skjuts in i ämnet och erbjuder också en introduktion till universitetsstudier i stort. Men baskurser i sig är inte per automatik vägen till framgång: utan ett genomtänkt upplägg riskerar framgången utebli. En artikel i tidskriften Teaching and Learning Inquiry beskriver hur en baskurs vid universitetet i Lethbridge, Canada, organiserades utifrån forskningsrön kring vilka pedagogiska praktiker som anses ha störst effekt för studenters nöjdhet och utveckling inom sina studier.
- Kan jag ersättas av en robot? Om aktuell forskning om AI i högre utbildning 2020-02-26 Användande av artificiell intelligens (AI) har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, även inom högre utbildning. Vad säger forskningen om möjligheten att ersätta delar av utbildande personal vid universitet och högskolor med AI? Kommer universitetslärare ersättas av robotar? En artikel publicerad i tidskriften International Journal of Educational Technology in Higher Education redovisar en grupp forskare från Faculty of Education and Social Sciences, University of Oldenburg, Tyskland, resultatet av en genomgång av artiklar i ämnet publicerade mellan åren 2007 och 2018.
- Kursvärderingar — mer slump än kvalitetsmått 2020-01-30 Det händer att lärare uppmuntras ha med studenters värderingar i sin pedagogiska meritportfölj som evidens. Men vad säger egentligen en kursvärdering om lärarens prestation? Den frågan har adresserats i en nyligen publicerad artikel i tidskriften "Assessment & Evaluation in Higher Education".
- Lär dina studenter förstå modeller på expertlikt sätt 2020-01-30 Modeller är ett centralt verktyg i naturvetenskapen, för att kunna förklara och förutsäga fenomen. Men hur pass väl förstår egentligen grundkursstudenter vad modeller är? En studie nyligen publicerad i tidskriften "Journal of Research in Science Teaching" hjälper oss att både planera undervisning och utvärdera studenters kunskaper.
- Akademisk frihet — också i undervisningen? 2020-01-30 Den akademiska friheten värderas mycket högt inom den akademiska världen och det med rätta. Frågan är dock hur långt den sträcker sig. Omfattar den akademiska friheten endast forskningen, eller gäller den även vår undervisningspraktik? Innebär den akademiska friheten att man som lärare har en obegränsad rätt att fritt välja undervisningsmetod? Den frågan diskuteras av en amerikansk forskare i en artikel, nyligen publicerad i Teaching in Higher Education. I artikeln undersöks den akademiska frihetens uppkomst och utveckling, dess syfte och innebörd.
- Kursbeskrivningen — ett pedagogiskt verktyg 2020-01-30 En studie från University of Virginia publicerad i tidskriften "International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning" tyder på att kursbeskrivningens utformning och fokus har signifikant betydelse för studenters uppfattning om både kurs och lärare. Studiens resultat visar tydliga skillnader mellan två slumpvis sammansatta studentgrupper som fick läsa antingen en frågedriven, lärandefokuserad kursbeskrivning eller en traditionell, innehållsfokuserad kursbeskrivning av samma kurs. Gruppen som läste den lärandefokuserade kursbeskrivningen uttryckte en starkare motivation att arbeta med kursen och ett större förtroende för lärarens engagemang.
- Viktigt uppmuntra studenter att söka relevant information 2020-01-30 Ny kanadensisk forskningsstudie publicerad i tidskriften "International Journal for Educational Integrity" visar att lärare och studenter har olika syn på förmågan att söka relevant information till skrivande av akademiska texter. Enligt lärarna borde studenterna behärska denna generiska kompetens, medan studenterna menar att de saknar träning för att kunna söka information och utveckla en god referenshantering. Forskarna menar att denna kunskapsbrist kan orsaka ofrivillig plagiering och sänker studenters självkänsla. Varför de uppmanar lärare att hjälpa studenter hitta strategier för att välja lämpliga källor.
- Fördomsfri doktorandantagning? Så kan vi säkra en rankning utan bias 2020-01-29 Antagningen av nya doktorander är omgärdad av rigoröst arbete. Åtagandet är stort och viktigt: för institutionen innebär det en mångårig investering, och för ämnet nationellt är doktoranderna de som så småningom formar framtida forskningsriktningar. Med detta i åtanke föreställer man sig gärna att urvalskriterier och bedömningsmetoder är kristallklara i antagningsprocessen. Forskning visar dock att så inte är fallet, och särskilt otydliga är riktlinjerna kring sammanvägningen av olika meriter. En ny artikel i tidskriften "Högre utbildning" pekar dock ut en möjlig väg ur problemen med meritsammanvägning vid antagningen av doktorander.
- Att lära genom att gå från ett uttryckssätt till ett annat 2019-12-20 Vad är ett tydligt tecken på lärande och kan den frågan studeras ur ett semiotiskt perspektiv? Den frågan prövas i en nyligen publicerad studie i tidskriften Designs for Learning av ett internationellt forskarlag, med representanter från University of Western Cape, Sydafrika, samt från Uppsala universitet och Stockholms universitet.
- Undervisning i systemtänkande kan ge bättre förståelse för klimatförändringar 2019-12-20 Hur påverkar kursupplägget studenters förståelse av själva kunskapsinnehållet? Särskilt om innehållet är mycket komplext och svårt att förstå som till exempel klimatförändringar. Ny studie publicerad i tidsskriften Journal of Biological Education visar att en undervisningsmetod i systemteori är ett gynnsamt sätt att närma sig dessa frågor.
- Studenter har en icke-linjär utveckling av sin problemlösningsförmåga 2019-12-19 Problemlösningsförmåga utgör en av de generiska färdigheter, som är mest efterfrågade på moderna arbetsplatser. Nu har en grupp kanadensiska forskare, i en longitudinell studie publicerad i Higher Education Research & Development, undersökt hur studenter utvecklar sin problemlösningsförmåga under studietiden. Resultaten visar att förbättringarna sker icke-linjärt och att utvecklingskurvan tycks plana ut det tredje året, under vilket ingen signifikant förbättring längre noteras.
- Styrdokument mer positiva till digitala verktyg i undervisningen än lärarna 2019-12-19 Universitetslärarens diskurser kring digitala verktyg i undervisningen skiljer sig från universitetens centrala styrdokument kring e-lärande, visar ny forskning nyligen publicerad i tidskriften Högre utbildning. Detta gäller framför allt synen om digitala verktyg är tidsbesparande och effektiv. Lärarnas förhållningssätt är mer kritiskt och problematiserande kring införande av digitala verktyg, medan styrdokumenten beskriver en ensidigt positivt och en oundviklig utveckling.
- Så mäter du kritiskt tänkande i labbet 2019-12-19 Man kan argumentera för att kritiskt tänkande hör till de absolut viktigaste förmågorna att utveckla under en akademisk utbildning. Senare års pedagogiska forskning talar för att praktiska, laborativa undervisningsinslag lämpar sig särskilt väl för detta ändamål — men hur mäter man egentligen förmågan att tänka kritiskt i ett experimentsammanhang? En artikel i tidskriften Physical Review Physics Education Research presenterar ett validerat verktyg i form av ett frågeformulär som utvecklats för fysikämnet men har potential att modifieras för att passa även andra discipliner.
- Musik som metod utmanar både skeptiska studenter och entusiastiska lärare 2019-12-19 Heterogena studentgrupper innebär en pedagogisk utmaning. Olika studiebakgrund och stora åldersspann inom gruppen signalerar ofta att studenterna också har olika förväntningar på hur universitetsstudier bör se ut. Samtidigt kan mer experimentella pedagogiska grepp göra stor nytta i just heterogena klasser. Artikeln ”Music, social learning and senses in university pedagogy: An intersection between art and academe” beskriver ett par projekt där musik användes som pedagogisk nyckel för att skapa gemensamma referensramar; projekt som till en del fyllde avsedd funktion, men också blottlade mer komplexa utmaningar för den undervisande läraren.
- Kursdesign av fältarbete påverkar uppfattning av lärande hos studenter 2019-11-29 Universitetet utbildar studenter som går ut på en arbetsmarknad där de själva behöver vara medvetna om vilka kompetenser de faktiskt utvecklar under sin utbildning. Inom miljövetenskaper och andra utbildningar med fältarbete, utvecklar studenter tydliga fackmässiga kunskaper men också generella eller generiska kunskaper som kanske inte är lika synliga. Det kan handla om kompetenser som att kunna arbeta i arbetslag ute i fält eller att kunna planera och genomföra projekt. En engelsk studie nyligen publicerad i tidskriften International Journal of Science Education undersöker om kursdesignen på fältarbetet kan (lärarledda fältarbeten eller studentstyrda undersökningar) påverka de färdigheter som studenter utvecklar och hur studenter själva ser sitt lärande.
- Actual learning vs feeling of learning 2019-11-29 There is a difference between learning and getting a ”feeling of learning”! In this study published in Proceedings of the National Academy of Sciences USA, students’ actual learning is compared with students’ self-reported perception of learning, as well as their opinions of the teacher’s instructional skills. Result: students who are taught using student-activating methods learn more, but undervalue their own learning and the teacher’s achievement, compared to students taught through passive lectures (who learn less but tend to self-report a stronger feeling of learning and rate the teacher higher).
- En underskattad resurs? Universitetsbibliotekarien som partner i SoTL-projekt 2019-11-29 Idéerna om vad vi gör när vi ägnar oss åt akademiskt lärarskap (eng. Scholarship of Teaching and Learning, SoTL) och hur vi gör det, kan skilja sig avsevärt från person till person. Är SoTL-studier framför allt överensstämmande med vår disciplinförankrade akademiska forskning? Eller kännetecknas de i huvudsak av ett annat slags undersökande, med material, metoder och mål som följer andra vägar än inom konventionell forskning? Förespråkare för det senare liknar akademiskt lärarskap vid ”ett stort tält” under vilket det kan samlas en stor mängd olikartade praktiker och material: till skillnad från den disciplinförankrade forskningen omfattar den ju också det faktiska görandet, dvs undervisningen själv. En artikel i Teaching & Learning Inquiry diskuterar vilka följderna kan bli med ett sådant brett perspektiv. Kan vi tänka nytt också kring hur andra yrkeskategorier bör kunna bidra till våra SoTL-projekt?
- Kursvärdering under pågående kurs ger starkare stöd för pedagogisk utveckling 2019-11-29 Ett viktigt redskap för att förbättra undervisning och lärande vid universitet och högskola är kursvärdering. Men hur kursvärderingen kommer till nytta är avhängigt av hur den genomförs. I en studie nyligen publicerad i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education redovisar ett forskarlag vid Koç universitet i Turkiet ett sätt som kombinerar kursvärdering under pågående kurs för ökad direktverkan med longitudinell utvärdering för strategiska beslut om pedagogiska stödinsatser.
- 12 steg som skapar en effektiv återkopplingspraktik 2019-11-29 Att återkoppling spelar en viktig roll för studenters lärande är ett budskap, som torde ha gått få universitetslärare förbi. Samtidigt är den traditionella formen av återkoppling en tids- och resurskrävande verksamhet, inte minst inom kurser och utbildningar med många studenter. När vi ändå väljer att avsätta en del av våra begränsade resurser till att lämna återkoppling blir det förstås viktigt att göra det på ett sätt, som ger största möjliga effekt på studenternas fortsatta lärprocess. I en artikel, publicerad i senaste numret av Higer Education Research & Development, presenterar en grupp (huvudsakligen) australiensiska forskare en lista över 12 faktorer, som i studier har visat sig vara särskilt gynnsamma för en effektiv återkopplingspraktik.
- Många studenter saknar förmåga att identifiera plagiering 2019-11-29 Disciplinärenden vid svenska universitet och högskolor har fördubblats sedan år 2005 och allra vanligast bland dessa ärenden är "vilseledande genom plagiat av texter". En tvärsnittsstudie nyligen publicerad i tidskriften Högre utbildning undersöker hur det står till med svenska studenters färdigheter och förmågor att identifiera om fusk i form av plagiering föreligger eller inte. Artikeln avslutas med en reflektion kring undervisning och examination samt lyfter hur universitetslärare kan arbeta för att motverka plagiering.
- Videodemonstrationer bra komplement i undervisning av praktiska färdigheter 2019-10-29 I många universitetsutbildningar undervisas inte bara teoretiska kunskaper utan också praktiska färdigheter. Det kan vara allt från arkeologisk undersökningsteknik i fält till kemiska eller fysiska tillämpningar i laboratoriet. En studie av undervisning i praktisk läkarundersökning visar att videodemonstrationer kan fungera som ett komplement i undervisning av grundläggande praktiska färdigheter för stora studentgrupper. Studien som nyligen publicerades i tidskriften International Journal of Educational Technology in Higher Education belyser också en rad andra för- och nackdelar med videoförevisningar kontra förevisningar på plats i sjukhusmiljö.
- Biologi-språket består av mer än alla sina begrepp 2019-10-29 Hur förstår studenter det du säger som lärare när du undervisar? En ny studie publicerad i tidskriften CBE—Life Sciences Education visar att biologi-språket innefattar mer än begrepp och fakta, då lärare som undervisar i biologi även använder andra ord kopplade till ämnet när de ”pratar biologi”. Författarna beskriver det som en speciell ”jargong” eller fackspråk. De menar att studenterna för att komma vidare och lära sig på ett produktivt sätt, behöver behärska hela jargongen, eller disciplinens språk, inte bara centrala begrepp. Studien rör biologi, men ämnet angår förmodligen flera av de naturvetenskapliga disciplinerna och kanske också andra ämnen.
- Tillförlitligheten hos studenters kamrat- och självvärderingar 2019-10-29 Hur sätter man på ett rättssäkert sätt individuella betyg på ett grupparbete? Här kan kamrat- och självskattningar bidra med värdefull information, som kan fungera som stöd för examinator. Frågan är dock hur tillförlitliga sådana kamrat- och självskattningar egentligen är. En studie, som nyligen publicerats i Higher Education Research & Development, visar att kamratvärderingar i allmänhet utgör ett tillförlitligt bedömningsinstrument, medan vissa studenter tenderar att överdriva sina prestationer i självvärderingen.
- Skenbart lärande i högre utbildning? 2019-10-29 Universitet och högskolor har i uppdrag att ge vetenskapligt förankrad undervisning. För att säkerställa att studenterna inhämtar den kunskap vi avser förmedla har vi som lärare en utrustats med en rad administrativa redskap, såsom på förhand formulerade förväntade studieresultat och betygskriterier. Men överensstämmer det vi säger att vi lär ut med det studenterna får med sig efter avslutad utbildning? Med kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodologi inom yrkesutbildningar som huvudexempel utforskas frågan i en artikel publicerad i tidsskriften Högre Utbildning.
- Utmanande uppgifter stimulerar studenters intellektuella utveckling 2019-10-29 I högre utbildning utmanar vi gärna våra studenter med svåra uppgifter eller uppgifter som är arbetskrävande. Ofta kopplas dessa utmaningar ihop med kvalitet i undervisningen. En artikel publicerad i Higher Education visar att utmanande uppgifter generellt har positiva effekter på studenters intellektuella utveckling. Men att förmågan att tänka kritiskt har en något svagare utveckling, särskilt för studenter som har sämre förkunskaper med sig in i sin högskoleutbildning.
- Studenter kan också publicera vetenskapliga artiklar 2019-10-29 Att publicera vetenskapliga artiklar förutsätter en mängd kompetenser, varav somliga kan vara svåra att hitta lämpliga undervisnings- och examinationsformer för, exempelvis samarbetsförmåga, projektplanering, akademiskt språkbruk, kritiskt tänkande och vetenskaplig kommunikation. I en kurs i mikrobiologi fick kanadensiska studenter träning i allt detta genom att de i team fick producera just en vetenskaplig review-artikel som i slutligen accepterades för publicering. Studien publicerad i International Journal of Science Education inte bara redogör och analyserar undervisningsprojektet utan kommer också med konkreta råd till den som själv vill pröva ett liknande upplägg i sin undervisning.
- Visualisering av argument utvecklar studenters förmåga att resonera analytiskt 2019-09-30 Att förstå den logiska strukturen av argument är grundläggande för att kunna resonera på hög nivå och i forskningsarbete. Trots att universitetsutbildningar syftar till att utveckla dessa förmågor och färdigheter hos studenter är det ovanligt att studenter explicit tränas i detta. En artikel publicerad i tidskriften npj Science of Learning visar att studenter som tränas i just detta utvecklar och förbättrar sina förmågor att resonera analytiskt och att förstå den logiska strukturen i argument. Studenterna skriver också bättre egna texter, vilket visar att de förvärvade förmågorna kan överföras till andra sammanhang.
- Bedömningslitteracitet viktig kompetens vid kvalitetsgranskning av utbildning 2019-09-29 Bedöma och bli bedömd. Att agera extern bedömare av utbildningar vid andra universitet än det egna kan vara nog så utmanande och ensamt. Och att vara den som blir granskad av kollegor från andra institutioner och universitet kan upplevas som minst sagt obehagligt. Ny forskningsartikel i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education gör ett försök att nyansera och precisera behovet av utveckling inom kvalitetsgranskning av högre utbildning i England. Utifrån begreppet bedömningslitteracitet intervjuas externa examinatorer av utbildningar på grundnivå vid en rad olika universitet och inom en mängd olika discipliner.
- Flippat labb blir brygga mellan teori och praktik 2019-09-27 Har du prövat undervisningsmetoden det omvända laboratoriet? Ny studie publicerad i tidsskriften International Journal of Science Education undersöker möjligheten att använda digitala verktyg för att förbereda studenter inför laborationer i biokemi och mikrobiologi. Syftet är att bearbeta missförstånd, teoretiska utmaningar men även praktiskt genomförande för att själva laborationen ska bli en rikare lärandemiljö.
- Innovation med förhinder — när teamundervisningens ideala mål möter den administrativa verkligheten 2019-09-27 Trots att forskning konstaterat goda effekter av undervisning i lärarteam, för både studenter och de undervisande lärarna, uppstår ofta en rad hinder som sätter käppar i hjulen för sådana initiativ. En artikel i Teaching & Learning Inquiry beskriver hur administrativa processer och konventioner kom att påverka resultatet av ett ambitiöst, mångdisciplinärt kursprojekt i Design Thinking vid Elon University, USA. I artikeln ges många argument för fördelarna med teamundervisning, men också inblick i de komplikationer som arbetsmodellen för med sig.
- Akademisk yrkesutbildning – en tulipanaros? 2019-09-27 Många av universitetens program utgör så kallade akademiska yrkesutbildningar. Sådana utbildningar förväntas därmed vara såväl forsknings- som yrkesförberedande. Detta har ofta setts som en omöjlig ekvation att lösa, men en nyligen publicerad undersökning visar snarare att de båda perspektiven friktionsfritt förmår samverka inom ramen för en och samma kurs.
- Team- och projektbaserat lärande ökar kvinnors självtillit 2019-09-27 Studier visar att graden av självtillit — tilltro till den egna förmågan i ett givet sammanhang — korrelerar med studieprestation. Samtidigt har kvinnliga studenter ofta svagare självtillit än männen. En artikel publicerad i tidskriften Physical Review Physics Education Research beskriver hur ett team- och projektbaserat undervisningsupplägg på en grundkurs i fysik ledde till minskade skillnader i självtillit mellan manliga och kvinnliga studenter, i synnerhet när det gäller konceptuell förståelse och problemlösningsförmåga.
- Från student till forskare — doktorandens personliga förändringsprocess i fokus 2019-05-31 Tiden som doktorand formar oss inte bara till forskare, utan innebär också en personlig förändringsprocess, som bärs fram av avhandlingsskrivandets medgångar och motgångar och de insikter dessa genererar. En australiensisk forskargrupp beslutades sig för att undersöka denna osynliga, personliga upplevelse. Under en workshop med nydisputerade forskare samlades och tematiserades deltagarnas erfarenheter genom en "action learning"-modell, som byggde på gemensamt undersökande av de individuella berättelserna. Genom att lägga fokus på den individuella och ofta känslokopplade processen, vill studien uppmärksamma outtalade men uppenbarligen gemensamma aspekter som avhandlingsarbetet innefattar.
- Kan studenter göra tillförlitliga bedömningar av arbetsinsatser i grupparbeten? 2019-05-31 Det kan vara svårt för lärare att bedöma och betygssätta individuella insatser i grupparbeten och studenters förmåga att arbeta i grupp. Kan problemet lösas genom att studenter lämnar in omdöme av egen och gruppmedlemmarnas insats i grupparbetet? Hur tillförlitliga är då dessa redogörelser och omdömen? Ny studie publicerad i tidsskriften Higher Education visar att studenters omdömen är ganska tillförlitliga, särskilt när omdömena är formativa och inte påverkar betyget. När omdömena är summativa och påverkar betygen finns en tendens att man överskattar svagare studenters bidrag i grupparbetet samtidigt som starkare studenters bidrag underskattas.
- Starkt samband mellan självtillit och studieprestation 2019-05-31 Att en kurs är obligatorisk inom ett utbildningsprogram, innebär inte nödvändigtvis att studenterna själva ser nyttan eller nöjet med kursen. Tvärtom kan innehållet upplevas som irrelevant för det framtida yrket, och kanske dessutom som extra svårt. En empirisk studie, utförd i USA inom kurser i organisk kemi, fann att studenternas huvudsakliga drivkraft var att få höga betyg, men att prestationsgraden korrelerade starkast med självtillit och i viss utsträckning med autonomi.
- Kollegialitet – ett tveeggat svärd vid förändringsarbete 2019-05-31 Kollegialitet eller linjestyrning vilket är det mest effektiva sättet att leda arbetet inom dagens högskola? I en studie nyligen publicerad i Higher Education Research & Development visar resultatet baserat på intervjuer med 14 kollegiala ledare vid två svenska lärosäten, att kollegialiteten ofta är ett påtagligt hinder för förändringsarbete, men att den samtidigt också är en helt nödvändig förutsättning för att förändringarna ska realiseras i den dagliga praktiken.
- Ge eller få återkoppling — vilket är bäst för studenters lärande? 2019-05-31 Bedömning och återkoppling är två centrala aktiviteter inom högre utbildning och vikten av god återkoppling från lärare finns det många belägg för. I en artikel nyligen publicerad i tidsskriften Assessment & Evaluation in Higher Education rapporteras om en studie som istället undersöker effekterna av kamratgranskning. Resultatet visar att studenter upplever goda effekter av dessa aktiviteter på sitt kunskapsbygge och lärande.
- Därför går inte studenterna på undervisningen 2019-05-31 En undersökning publicerad i Studies in Higher Education om vilka faktorer som påverkar studenters närvaro i undervisningen vid ett brittiskt universitet visar bland annat att incitamentet att närvara ökar om studenterna inte vet hur examinationen ser ut. Resultaten visar också att bakgrundsvariabler som ålder, kön, studienivå och arbete vid sidan om studierna inte har någon signifikant inverkan på självrapporterad närvaro. Bland de olika undervisningsformerna sticker traditionella föreläsningar ut som den typ som studenter ser som mest sannolikt att de uteblir ifrån.
- Hur visas samband mellan examinationspraxis och studenters lärande? 2019-04-30 Viktiga mål för universiteten är att både bedöma studenternas prestationer och förbättra deras lärande. Det kan dock vara väldigt svårt att påvisa att pedagogiska insatser (vad lärarna gör och hur de gör det) och examinationsformer faktiskt leder till förbättrad inlärning. Detta problemkomplex har angripits av en grupp amerikanska forskare i en studie nyligen publicerad i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education. Här presenteras en metod för att undersöka vilka pedagogiska insatser som faktiskt har effekt eller inte på studenternas prestationer.
- Sofistikerat ”googlande” hjälper studenter nå högre betyg 2019-04-30 De senaste decennierna har inneburit en kraftig ökning av tillgång till information genom Internet. Information är idag ständigt tillgänglig genom smarta telefoner. Öppna och fritt tillgängliga sökmaskiner som Google och webbaserade uppslagsverk som Wikipedia är vägar in i denna mångfald av information. För dagens unga studenter är denna tillgång till information en naturlig del av vardagen. En artikel i Higher Education undersöker studenters informationssökningsbeteenden i samband med utbildning och hur det kopplar till studieresultat. De viktigaste resultaten är att mer sofistikerade sätt att söka information via Internet kan kopplas till bättre studieresultat.
- Vilka lärare är värda att prisa enligt studenter? 2019-04-30 Vad menas med pedagogisk skicklighet och hur definierar studenter vad som utmärker en pedagogiskt skicklig lärare? Detta diskuteras i en studie av studentnomineringar av lärare till pedagogiska priser vid Edinburgh universitet, publicerad i Teaching in Higher Education . Resultaten visar att fyra teman kan urskiljas som beskriver vad studenterna tycker att en pedagogiskt skicklig lärare gör/är: 1) anstr änger sig; 2) engagerar studenterna; 3) bryter ner lärare - student - barriärer; 4) ger stöd såväl i som utanför undervisningen.
- Skrivande som självreflektion. Universitetslärare skriver om och för sin undervisning. 2019-04-30 Universitetslärares skrivande associeras nästan uteslutande till vetenskapliga texter inom det egna ämnet. De texter vi producerar som undervisningsmaterial eller pedagogisk reflektion är däremot något av en blind fläck. En artikel i Högre utbildning lägger fokus på texter vi skriver om och för vår undervisning. Forskningsskrivande är kanske det som prioriteras hos både den enskilde läraren och ledningen vid institutionen, men utan en bredare förståelse av de olika former för skrivande som ingår i universitetslärarens praktik blir det svårt att belysa pedagogiska processer och akademiskt lärarskap.
- Självvärdering – därför är det så svårt 2019-04-30 Förmågan att göra kvalitativa bedömningar av den egna arbetsprestationen anses utgöra en nyckelkompetens såväl inom högre utbildning som i arbetslivet. Den beskrivs som en medveten, analytisk och systematisk process, som syftar till att objektivt bedöma hur den egna prestationen står sig i förhållande till givna kriterier, bedömningsgrunder, eller exempellösningar. Erfarenheten visar emellertid att det inte alltid är så lätt att förhålla sig objektiv vid en bedömning av den egna prestationen.
- Flippat klassrum och jakten på den optimala förberedelseaktiviteten 2019-04-29 Det omvända klassrummet bygger som bekant på idén att studenterna utför vissa lärandeaktiviteter inför klassrumstillfällena, för att på plats öppna upp för fördjupade diskussioner och problemlösning. Men inom denna breda mall är variationsmöjligheterna förstås oändliga, inte minst när det gäller formerna för studenternas förberedelsearbete: online-quiz, textläsning, videoinspelade föreläsningar, skrivuppgifter,… vad är egentligen bäst? En amerikansk studie jämför interaktiva online-tutorials, traditionella videoinspelade föreläsningar och kurslitteraturläsning, och finner att de videoinspelade föreläsningarna under rådande förutsättningar ger något förhöjda studieresultat jämfört med de två andra uppläggen.
- Hur viktiga är matematikförkunskaperna för biologi- och kemistudier? 2019-04-29 För tillträde till kandidatprogrammen inom biologi och kemi vid Stockholms universitet krävs typiskt godkänt betyg i Matematik 4 från gymnasiet — naturligt eftersom matematiken som verktyg är oumbärlig inom naturvetenskaplig forskning och utbildning. Med tanke på låg genomströmning inom vissa naturvetenskapliga utbildningar, skulle man till och med kunna ställa sig frågan om detta verkligen är tillräckligt; kanske borde man även inkludera Matematik 5 i förkunskapskraven, för att glappet mellan gymnasie- och universitetsmatematiken inte ska bli för stor? Matematiskt kunnande är säkerligen en stor fördel vid studier inom biologi och kemi. Eller? En stor kvantitativ studie, utförd i Storbritannien, visar att studenters förkunskaper i matematik inte alls spelar den entydiga roll som man kanske skulle förvänta sig.
- Är kursvärdering online bättre än kursvärdering med papper och penna? 2019-03-28 Kursvärdering är ett viktigt redskap i utvecklingsarbetet av utbildning och lärande vid universitet och högskolor. Det blir allt vanligare att göra dessa utvärderingar online då detta uppfattas ha flera fördelar; högre effektivt, högre grad av anonymitet etcetera. Men finns det några betydande skillnader mellan studentåterkoppling på papper och online som är beroende av formatet? Detta har undersökts i en stor studie vid ett brittiskt universitet som nyligen publicerats i tidskriften Assessment & Evaluation in Higher Education. Resultaten visar det finns skillnader mellan olika format för kursvärdering, varför detta bör utvärderas vid byte, men att studenternas återkoppling främst handlar om studenternas grundläggande behov oavsett format.
- Oväntade insikter förändrar undervisning 2019-03-28 Universitet och högskolor i Sverige och internationellt satsar stora resurser på lärares pedagogiska fortbildning. Medan kurserna av många ses som en chans att utveckla sitt arbete, uppfattar andra dem som en onödig pålaga. En artikel i Teaching & Learning Inquiry undersöker effekterna av en årslång kurs för universitetslärare i Kanada. Den obligatoriska kursen möttes ofta av skepsis, i synnerhet hos deltagare som hade lång undervisningserfarenhet. Många av dem trodde inte att den skulle ge något överhuvudtaget. Artikeln visar dock att kursen genererade oväntade och överraskande insikter även hos de mest skeptiska deltagarna.
- På vilka platser skriver forskare bäst? 2019-03-28 Universitetens kortsiktiga mål att utnyttja kontorsytorna så effektivt som möjligt kan resultera i kontorsytor med öppen planlösning, trots att forskning visar att sådana inte är uppskattade bland anställda. I en studie publicerad i Higher Education har 30 universitetsanställda i Australien och Nya Zeeland själva fotograferat den plats där deras forskningsrelaterade skrivande blir som bäst.
- Ska universitetslärarutbildning vara obligatorisk? 2019-03-28 Numera är det i praktiken obligatoriskt för lärare vid högskolan att genomgå en eller flera universitetslärarkurser. Genom enkäter, som riktade sig till samtliga deltagare i grundläggande högskolepedagogiska kurser vid de sex största lärosätena i Sverige, vill författarna till ny studie publicerad i Higher Education Research & Development, ta reda på hur kursdeltagarna själva upplever nyttan med utbildningen. Resultatet visar sig variera beroende på kursdeltagarnas tidigare undervisningserfarenhet.
- Videoinspelade föreläsningar ger minskad fysisk närvaro och sämre studieresultat 2019-03-28 Ny brittisk studie publicerad i tidsskriften Higher Education visar att när videoinspelade föreläsningar finns tillgängliga för studenter minskar deras fysiska närvaro vid föreläsningar drastiskt, samtidigt som deras studieresultat sjunker. Det gäller särskilt den grupp av studenter som annars har medelhög närvaro vid föreläsningarna.
- Why do mid-education students fail? 2019-02-28 Numerous studies focus on first-year students’ encounter with academia: which factors predict success or early drop-outs; how do they cope with their new social environment, the higher demands, test-anxiety, and academic writing, etc.? In comparison, fairly little research targets those students in the middle years of education, who successfully made it through the first year but later are at risk of failing, before actually graduating. This study, however, published in Higher Education Research & Science, does that. The authors find that financial and mental health issues are common within this category of students, implicating the importance to attend to students’ need for support — not only at the beginning of, but throughout, education.
- Hur vill universitetslärare lära sig ny teknik? 2019-02-28 Hur kan man lära sig ny teknik för undervisning? Vilket sätt föredrar lärare själva att lära sig på? En kvalitativ intervjustudie med elva universitetslärare i Nederländerna om deras sätt att utveckla kunskap om ny teknik i undervisningen, presenterad i tidskriften "International Journal of Academic Development", visar att nästan alla föredrar att lära sig genom att medvetet experimentera med nya verktyg och undervisningsaktiviteter och söka information om den nya tekniken på egen hand.
- Förstaårsstudenters användning av föreläsningsresurser skiljer markant 2019-02-28 Användning av digital teknik i högre utbildning och undervisning har utvecklats och ökat i stadig takt de senaste tjugo åren. Hur använder studenter de digitala resurser som erbjuds och i vilken utsträckning konkurrerar digitala resurser med fysiska undervisningstillfällen? Ny studie publicerad i tidskriften "Higher Education" visar på fyra olika beteendemönster bland studenter, och att en stor grupp av dessa använder PowerPoint-presentationer som enda resurs och hoppar över både föreläsningar och videoinspelningar av föreläsningarna.
- Studentaktiverande appar? 2019-02-28 Många universitetsstudenter använder smartphones och surfplattor som både en naturlig och central del i livet. Är dessa då utmärkta hjälpmedel för studentaktiverande undervisning? En brittisk studie, nyligen publicerad i tidskriften ”International Journal of Educational Technology in Higher Education” visar att det inte nödvändigvis är så och att användandet av dessa tekniska kommunikationsmedel i en pedagogisk situation måste göras med hänsyn till såväl sociala som kulturella aspekter.
- Avbrutna studier — individuell rättighet eller personligt misslyckande? 2019-02-28 Högre utbildning i Sverige har under de senaste decennierna kännetecknats av expansion, både vad gäller antalet studieplatser och mängden utbildningar. Nya pedagogiska format och utökad möjlighet till distansutbildning har lett till breddad studentrekrytering, vilket har diversifierat studentgrupperna i universitetens och högskolornas kurser och program. Samtidigt är Sverige ett av de länder som har lägst studentgenomströmning i hela OECD. En artikel i tidskriften "Högre utbildning" utreder vilka skäl som kan ligga bakom studenters val att avsluta sina studier i förtid, med fokus på utbildning inom hum-sam.
- Värdet av en doktorsexamen 2019-02-28 Brittiska forskare har undersökt hur en grupp forskarutbildade personer såg på det eventuella mervärde, som en doktorsexamen kan medföra. Man undersökte även vilka faktorer som starkast påverkade deltagarnas uppfattning av nyttan med en doktorsexamen. Fyra huvudområden för upplevt mervärde identifierades: karriärmässigt, kompetensmässigt, socialt respektive personligt värde. De faktorer, som starkast påverkade deltagarnas syn på doktorsgradens värde, var hur lång tid som gått sedan disputation, förhållandet till handledarna, den sociala kontexten och i vilken mån man kände sig uppskattad på sin arbetsplats.
- Det omvända klassrummet kan påverka studenters närvaro 2019-02-01 Den undervisningsmodell, som på engelska kallas flipped classroom, blir allt vanligare också inom högre utbildning. Ändå vet man väldigt lite om vilka faktorer som gör pedagogiken effektiv och vilka eventuella fallgropar som finns. I den aktuella artikeln får en grupp studenter ge sin syn på för- och nackdelar med det omvända klassrummet som undervisningsform.
- Hur tolkar studenter begreppet kritiskt tänkande? 2019-02-01 Hur tolkar studenter begreppet kritiskt tänkande? Vilka faktorer påverkar vilken tolkning de gör av begreppet och på vilket sätt kan man stötta studenternas utveckling av kritiskt tänkande? I en kvalitativ undersökning av fyra förstaårsstudenters tolkning av begreppet och en kartläggning av deras studiebakgrund diskuteras begreppet kritiskt tänkande och strategier för att stödja studenters utveckling av förmåga till kritiskt tänkande.
- Vår syn på studenters skrivande — hinder eller nödvändighet i lärandet? 2019-02-01 Medan det akademiska skrivandet innehar en central och självklar roll inom universitetsutbildningar i humaniora och samhällsvetenskap, är dess funktion inom naturvetenskap och matematik mer omdebatterad. I vilken mån ska studenter erbjudas övning i skrivande inom ämnesspecifika kurser, och hur stark är kopplingen mellan ord och lärande? En amerikansk studie bland universitetslärare pekar på en god samsyn gällande skrivandets vetenskapliga roll, men stora oenigheter kring pennan som pedagogiskt verktyg.
- Varför läsa? Olika syn mellan studenter och lärare om vikten av att läsa 2019-02-01 Läsande ses av många lärare som en grundbult i lärandet, medan studenterna ofta förefaller ha ett mer pragmatiskt förhållningssätt till läsandet. En artikel i tidskriften Higher Education Research & Development undersöker vad som ligger till grund för lärares och studenters olika syn på läsandets betydelse. Kan vi, genom att se och förstå varandras olika positioner, hitta en gemensam väg genom läsandets utmaningar och belöningar?
- Vad som gör återkoppling effektiv — student- och lärarperspektiv 2019-02-01 Vad studenter och lärare tycker att syftet med återkoppling är och vad de tror gör återkoppling effektivt är frågor som nyligen undersökts i en större australiensisk studie. Resultatet från studien visar att både lärare och studenter anser att det övergripande syftet med återkoppling är förbättring, men lärare ser mest återkopplingens utformning som det som gör den effektiv medan studenterna ser kvaliteten på givna kommentarer. För att kunna förbättra sina återkopplingssystem måste lärare ta reda på vad studenterna gör med den information om sitt arbete som de får och om detta faktiskt resulterar i konkreta förbättringar.
- Är studenter med hög kapacitet svårare att tillfredsställa? 2019-02-01 Vad gör en student riktigt nöjd med sin utbildning? Utifrån perspektiven grad av kapacitet, motivation och stimulerande lärmiljö har en nederländsk studie undersökt studenters tillfredsställelse med sin utbildning. Resultatet visar en komplexitet av bakomliggande faktorer där olika former av stimulans under utbildningen har en avgörande betydelse. En av slutsatserna är att mer kapabla studenter är svårare att tillfredsställa då de inte får tillräcklig stimulans.
- Handledning med digitala verktyg gör studenter till kunskapsproducenter 2018-12-20 För att handledningen ska bli effektiv behöver både studenter och handledare ta ansvar. Handledarmötet, som präglas av interaktivitet, ställer höga krav både på studenter och handledare. Om studenter lägger mer tid på förberedelse innan handledningen, kan de i större utsträckning reflektera kritiskt under själva handledningen. Handledare och studenter kan gemensamt utveckla nya former för handledning med hjälp av dagens digitala teknik.
- HBTQ+-studenter — en utsatt studentgrupp? 2018-12-20 Hur bemöter kurskamrater och universitetsanställda HBTQ+-studenter? Vågar de leva öppet med sin identitet och läggning under studietiden? Denna grupp studenter utsätts för kränkningar och mobbning av studiekamrater (och i enstaka fall av lärare) visar en studie från ett universitet i Skottland. Främst sker kränkningarna och mobbingen utanför undervisningssituationen, i studentsociala sammanhang på campus och på studentboendet.
- Team-based learning — undervisningsmetod som utvecklar kritiskt tänkande 2018-12-20 Hur utbildar vi våra studenter till kritiskt tänkande människor? Traditionell, föreläsningsbaserad undervisning har visat sig lede till få, om ens några, positiva effekter i detta avseende. Däremot visar den aktuella studien att team-based learning tycks vara ett effektivt verktyg – åtminstone om man frågar studenterna själva.
- Studenter nätverkar baserat på sina studieresultat 2018-12-20 Nätverk för förstaårsstudenter bygger vänskap och samarbeten kring akademiska studier. Ny forskning om dynamiken i nätverken visar att studenter nätverkar baserat på sina studieresultat. Högpresterande studenter söker sig till andra högpresterande studenter och lågpresterande studenter söker sig till andra lågpresterande studenter.
- The role of a research mentor — the mentee’s perspective 2018-12-18 Mentoring PhD graduates is an activity whose value has not received much attention in the literature. A new study tries to learn about the most important elements of such mentorship. Based on the perceptions of mentees, the authors conclude that social capital transmission is crucial in paving a successful academic career
- Time to flip the laboratory, too! 2018-12-18 The flipped lecture is by now a well known and appreciated way to optimize the time spent in the classroom and increase student engagement, often achieving improved learning outcomes. This study, set in undergraduate biochemistry and biology, explores the possibility of applying the same principles on laboratory classes — with encouraging results.
- Lärosätets policy och institutionens kommunikationsmönster påverkar pedagogisk utveckling 2018-11-30 Vilka faktorer påverkar den enskilde universitetslärarens möjligheter att utvecklas pedagogiskt i sin praktik? Ny forskning visar hur faktorer som institutionsmiljö och policy om politisk och ekonomisk reglering av verksamheten på institutions-, lärosätes- och nationellnivå främjar respektive försvårar förändring och utveckling av undervisning.
- ”Jag gör det imorgon” — orsaker till studenters prokrastinering 2018-11-30 Forskningsartikel nyligen publicerad i Advances in Health Sciences Education, visar att studenter med lågt självförtroende och låg tilltro till att klara av att strukturera sina studier i högre grad skjuter upp, prokrastinerar, sina studier. Dessutom framkommer att rädsla för misslyckande är en viktig orsak till att skjuta upp studierna till morgondagen.
- Tidig studentforskning — ett sätt att ge studenter en god start? 2018-11-30 Ny forskning visar att när förstaårsstudenter involveras i forskningsprojekt i nära samarbete med lärare är de mer nöjda med sin utbildning efter första året och får högre betyg under sista studieåret. Av studien framgår också att tidig studentforskning gynnar redan priviligierade grupper, framför allt studenter där en eller båda föräldrarna är akademiker.
- Formativa inslag i summativ bedömning av stora studentgrupper 2018-11-30 Genom att systematiskt arbeta med bedömningsmallar, exempeluppgifter och audio-återkoppling har en grupp universitetslärare lyckats införliva formativa element i den summativa bedömningen inom ramen för en kurs, med ett mycket stort antal studenter.
- Rich or simple grading scales: what do students prefer? 2018-11-30 In a transition term, students at KTH are given the chance to choose between a multistep A-F or a binary Pass/Fail scale in order to grade their final project. This brings up an opportunity, exploited by Kristina Nyström, to examine revealed preferences of the students for either one of these two assessment methods. Overall, students who value stress reduction seem to pick the former method whereas those who appreciate incentives to do a good job and perceive they have a high probability of earning an A, select the latter.
- Kan tidiga avhopp undvikas? 2018-10-30 Ny forskning visar att högskolan har möjlighet att motverka avhopp när det gäller förstaårsstudenter. Gemensamt för studenter som funderar på att avbryta sina universitetsstudier under första året är upplevelsen av att ha lite kontakt med sin lärare, låg interaktion med sina kurskamrater, att undervisningsmetoden inte är den förväntade och att bli bedömd för sina prestationer i stor omfattning.
- Why student feedback trigger our emotions 2018-10-30 For students, evaluating one’s teacher presents opportunity to provide feedback with the goal of identifying areas for improvement in the content and delivery of a course and the competence of the teacher. However, the extent to which this feedback influences teaching practice depends on understanding how the teacher processes this information. This study reveals that receiving feedback can be very vulnerable and contradictory. Critical evaluations evoke personal emotional responses, while on the other side, the teachers were compelled not to take their feedback personally.
- Övning gör studenter till skickliga bedömare av egna och studiekamraters arbeten 2018-10-30 Inom högre utbildning genomför studenter en mängd arbeten som bedöms och betygsätts. Men hur får studenter en förståelse för kvaliteten på deras arbeten och hur fattar de beslut om huruvida deras arbeten är acceptabla eller inte? Författarna till ny litteraturstudie argumenterar för att studenters förmåga att fatta beslut om kvaliteten på sina egna och andras arbeten påverkar deras prestationer och ökar deras förståelse för hur de i framtiden kan göra förbättringar. De menar dessutom att förmågan att göra bedömningar är en generisk färdighet som kan användas i andra sammanhang efter avslutad utbildning.
- Riskfyllt enbart förlita sig på vetenskapligt sakkunniga i bedömningar av pedagogisk skicklighet 2018-10-30 De bedömningar som görs av pedagogisk skicklighet vid tjänstetillsättningar görs vanligen av vetenskapligt sakkunniga. Vid Juridiska fakulteten vid SU tillsätter man däremot alltid också en särskilt utsedd pedagogiskt sakkunnig. I en fallstudie publicerad i Högre Utbildning har skillnader i hur pedagogiskt och vetenskapligt sakkunniga bedömer pedagogisk skicklighet analyserats. Resultaten visar att de vetenskapligt sakkunniga i högre grad fokuserar på omfattning och erfarenheter, medan pedagogiskt sakkunniga dessutom fokuserar på ett vetenskapligt förhållningssätt grundat i pedagogisk forskning och resonemang kring hur egna undervisningspraktiken genomförs.
- En effektivare modell för handledning av förstaårsdoktorander 2018-10-26 Ny studie har undersökt effekterna av individuell respektive kollektiv handledning för forskarstuderande på första året. Resultaten visar att handledning i grupp ökade sannolikheten dels för att avhandlingsprojektet skulle slutföras, dels för att så skulle ske inom föreskriven tid.
- School grades in STEM and non-STEM fields do not follow expected gender differences 2018-10-26 A large meta-study involving school grades of boys and girls has just been published in Nature Communications with some unexpected results. While the analysis finds that boys’ grades display more variability, as it has already been documented, it turns out that this gender gap is smaller precisely in science, technology, engineering and mathematics (STEM). Over-representation of men in such fields of higher education becomes thus more puzzling, according to the authors.
- Kollaborativt lärande i kulturellt heterogena studentgrupper 2018-10-01 Fördelarna med kollaborativa läraktiviteter (till exempel grupparbeten) är många: utöver det ämnesspecifika lärandet erbjuds studenterna tillfälle att öva upp generiska förmågor, såsom problemlösning, förhandling och att fördela talutrymmet mellan deltagarna. kollaborativa läraktiviteter rapporteras därtill öka studenternas engagemang, främja kritiskt tänkande och resultera i djupinlärning. Mot bakgrund av alla positiva effekter är det inte att undra på att dagens högskoleutbildning ofta innehåller betydande inslag av kollaborativt lärande. Frågan är hur kollaborativa läraktiviteter upplevs av studenter, och om studenternas kulturella bakgrund spelar roll för hur de erfar kollaborativa läraktiviteter.
- Påverkar högskolepedagogisk kompetensutveckling hur lärare undervisar? 2018-09-28 Högskolepedagogiska kurser kostar i tid och ansträngning för universitetslärare, och är numera ett krav för befordran. Men påverkar egentligen denna form av kompetensutveckling hur lärare faktiskt bedriver undervisning över tid? Ja med avseende på undervisningsformer, nej med avseende på examinationsformer, antyder denna forskningsstudie.
- Forskarutbildning — bildningsresa eller professionsutbildning? 2018-09-28 I ny artikel kopplas forskarhandledningens dilemman till publiceringsstrategiernas förändrade karaktär. Artikeln belyser hur forskningsfältet utbildningsvetenskap förändrats de senaste tio åren: från att ha en ambition att bedriva praktiknära forskning har den börjat utvecklas till att eftersträva de kriterier som i ökad grad ställs på forskning vad gäller dess kommunikation, publicering och meritering snarare än utbildningspolitikens visioner som var i fokus när fältet grundades. Intresseväckande artikel om utmaningar i forskarhandledning, specifikt inom utbildningsvetenskap men också generellt.
- Small group gender ratios impact biology class performance and peer evaluations 2018-09-28 The underrepresentation of women in disciplines like science, technology, engineering, and mathematics (also known with the acronym STEM) is a well-known empirical regularity. Researchers have investigated the effects on an increase in the presence of women in a biology course with small group active learning and peer-instruction. The results invite us to think that this increase affects positively overall performance. Another finding of the study is that, while women seem to have a more critical view of their peers’ work and their own, their evaluations of other students seem to improve with an enlarged female presence.
- Känsla av sammanhang påverkar studenters engagemang i universitetsstudier 2018-09-27 Studenters engagemang i studierna och sitt eget lärande har i forskningen visat sig vara av avgörande betydelse för studieresultat, kvaliteten i studentarbeten och studenters upplevelse av universitetsstudierna. Vilka faktorer som påverkar, och på vilket sätt de påverkar, studenters engagemang i studierna är dock fortfarande till stora delar okänt. I en artikel i Higher Education undersöks hur några faktorer påverkar engagemang hos studenterna.
- Does socio-economic status impact students’ university performance? 2018-09-27 The availability of education at a universal scale is paramount when it comes to secure equality of opportunities in a society. However, concerns are sometimes raised that students of low socio-economic status (SES) may be less successful at university. There has long been a concern among teachers that this student group is not performing as well. However, a new Australian study published in Higher Education shows that socio-economic status does not matter when it comes to how well students do when passing their studies.
- Studenter har svårt se egen utveckling av självständighet 2018-05-25 Ett mål i högre utbildning är att studenter utvecklar självständighet. Det handlar då om studenters självständighet i förhållningssätt till kunskap, autonomi i forskningsarbete, i bildande av kunskap eller i förhållande till sitt eget lärande. Ny forskning publicerad i Higher Education visar hur studenter själva ser på sin självständighet i samband med universitetsstudier och hur denna uppfattning om självständighet förändras över tid under en utbildning.
- Liva upp din metodundervisning med rollspel 2018-05-23 Hur ska man lyckas avdramatisera de ofta fruktade metodkurserna, och samtidigt få studenterna att förstå relevansen av vetenskaplig metod för de egna ämnesstudierna? En väg skulle kunna vara att introducera spel i metodundervisningen. I en artikel i Journal of Political Science Education redovisar författarna egna erfarenheter av studentaktiverande undervisningsformer inom metodkurser i statsvetenskap, och de presenterar också några spel som kan vara användbara inom metodundervisning.
- Stora fördelar med kamratrespons 2018-05-22 Många lärare brottas med dilemmat angående hur de ska kunna bedöma stora mängder av elevtexter på det mest effektiva sättet. Samtidigt finns en önskan att möjliggöra ett utvidgat lärande, det vill säga ett lärande som avser både den som ger och tar emot responsen. Hur kan dessa frågor kombineras? Vilka bedömningstekniker finns att tillgå och vilka av dem är de mest kostnadseffektiva?
- Stor metastudie: föreläsningar vs. aktivt lärande 2018-05-22 Aktivt lärande i olika former lyfts ofta fram som goda exempel på ändamålsenlig utbildning: den nya tidens undervisning. Men är det en fluga, en trend, en religion — eller kalla fakta? Hur ser egentligen det sammantagna forskningsläget ut, när det kommer till traditionella föreläsningar kontra studentaktiverande undervisningsmetoder?
- Många doktorander upplever ensamhet i arbetet 2018-04-27 En artikel i Högre utbildning redovisar erfarenheter från en intervjustudie med doktorander som inte bedrev sitt arbete inom ramen för en forskargrupp. Artikeln ger en fördjupad inblick i de utmaningar ensamarbetande doktorander möter under sin utbildning och diskuterar bland annat hur forskarutbildning kan utformas för att motverka ensamhetskänslor. Materialet diskuteras också utifrån ett genusperspektiv.
- Högeffektiva undervisningspraktiker ger ökat lärande och personlig utveckling 2018-04-27 Högeffektiva undervisningspraktiker har visat sig framgångsrika när det gäller att skapa förutsättningar för studenters djupinlärning, personliga utveckling och förvärvande av generiska färdigheter. En artikel i Journal of Geography in Higher Education ger exempel på tre praktiker och belyser hur de har använts i en fältkurs i geografi.
- Tre sätt att arbeta med tröskelbegrepp 2018-04-27 Studenter upplever ofta att det är svårt att lära sig vissa begrepp som är avgörande för förståelse av ämnet, så kallade tröskelbegrepp. En aktuell artikel belyser tänkbara orsaker till svårigheterna, och föreslår tänkbara angreppssätt för att avhjälpa en del av problemen.
- Research output and PhD funding 2018-04-27 An article published in Studies in Higher Education focuses on the effects of PhD funding on research performance both during the degree and throughout researchers’ careers as measured through publications and citations. The findings show that being awarded PhD funding has positive effects on research performance during the PhD and throughout the career.
- Teaching makes graduate students become better researchers 2018-04-27 Do you encourage your graduate students to take on teaching duties, or do you advice them to focus on their research instead? Though commonly believed that doing research is more beneficial for one’s teaching, than teaching is for one’s research, several studies suggest that teaching experience has a positive impact on research performance.
- Lektorn behövs — Länge leve lektorn 2018-03-29 Ny forskning pekar på att studentavhopp vid utbildningar minskar om det utvecklas goda relationer mellan studenter och lärare. I en artikel i Higher Education undersöks studenters tendens att hoppa av sin utbildning i ljuset av engagemang och hur det i sin tur påverkar hur pass nöjd man är med sin utbildning.
- Vad tycker språkstudenter är svårt att lära? 2018-03-29 Vilka grammatiska moment har studenter svårast att lära sig, men som är avgörande för förståelse och progression när det gäller språkstudier? Vad kan man som lärare tänka på när man utvecklar grammatikundervisning för att hjälpa sina studenter nå ett djupare analystisk tänkande? Den frågan ställer sig Gunlög Josefsson och Katarina Lundin i artikeln "Tröskelbegrepp inom grammatiken" som nyligen publicerades i e-tidskriften Högre utbildning.
- Participation in student exchange programs gives higher salary - cause or effect? 2018-03-29 This study set out to explore the benefits of international student mobility (ISM) programs and, the relative impact on future wages of participants of a large sample of German students. Several benefits are noted but at core is the question of whether or not the very same students that participated in these programs would have accomplished similar monetary gains anyway, had they not participated in ISM-programs.
- Hur främjar vi studentengagemang i högre utbildning? 2018-03-28 Mycket av den aktuella debatten om högre utbildning handlar om hur universitet och högskolor ska kunna möta samhällets växande behov av välutbildad och anställningsbar arbetskraft. Risken är att andra, mer svårmätbara värden som följer av högre utbildning sätts på undantag, samtidigt som studenterna anlägger ett rent instrumentellt förhållningssätt till sina studier. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Higher Education Research & Development argumenterar författarna för att vi i stället behöver underlätta för studenterna att på ett djupare plan engagera sig såväl i sina studier som i samhället och omvärlden i övrigt.
- Undervisning som gynnar din forskning snarare än stjäl tid från den 2018-03-28 Hör du till de som gör vad de kan för att friköpa sig från undervisning för att kunna satsa på forskningen? Eller anser du att en universitetsutbildning ska ha en stark koppling till forskning, men är osäker på hur det kan se ut i praktiken? ’Då kanske denna artikel från Higher Education Research & Development är något för dig. I artikeln disktuerar författarna exempel på hur man kan driva sin forskning framåt genom att undervisa.
- Undervisning om referenser ger bättre texter 2018-03-28 Studenter vet hur referenser ska integreras i det egna akademiska skrivandet och hur det ska markeras i texten. De har dock svårt att tillämpa denna kunskap i praktiken – till och med om de får särskild undervisning om detta. Refaei, Kumai, Wahman & Peplow (2017) undersöker vilken effekt explicit undervisning om hur referenser kan integreras i det egna skrivandet har. Deras undersökning, publicerad i International Journal of Teaching and Learning in Higher Education, visar att första- respektive andraårsstudenter visserligen blir bättre på detta, men att de fortfarande har svårigheter.
- Olika uppfattningar om skrivande leder till lång insocialiseringsprocess för studenter 2018-02-21 De förväntningar studenter och lärare har på skrivande i högre utbildning skiljer sig till stor del åt. En studie som publicerades i International Journal of Teaching and Learning in Higher Education undersökte olika aspekter av studenters skrivande, uppfattningar om hur skrivande bedöms och förväntningar om nivån på studenters skriftliga färdighet visar att förväntningarna spelar stor roll för hur lång tid det tar för studenterna att ”knäcka koden” för hur man skriver på universitetsnivå.
- Högskolepedagogiska kurser: Cui bono? 2018-02-20 Som de flesta universitetslärare vet krävs idag att man läst motsvarande 15 hp högskolepedagogik för att komma ifråga för befordran eller anställning. Frågan är varför? Är det omsorgen om studenterna, om universitetslärarna själva, eller är det kanske snarare statsmakternas intressen som ligger till grund för kurskravet? Oberoende av vilket argumenterar artikelförfattarna för att vi som är universitetslärare måste engagera oss i utformningen av kurserna. Sedan ska naturligtvis högskolepedagogiska utvecklare, genom sin unika expertis, bistå med struktur och kompetens för att hjälpa oss att uppnå målet.
- Samband mellan lärstrategi, uppskjutarbeteende och studieresultat 2018-02-19 Ny forskning visar att det finns ett samband mellan studenters lärstrategier och studieresultat. Ytinlärningsstrategi korrelerar med lägre betyg, medan djupinlärningsstrategi och strategisk lärstrategi korrelerar med högre betyg. Däremot finns inget samband mellan uppskjutarbeteende (prokrastinering) och studieresultat. Studenter med djupinlärningsstrategi prokrastinerade i samma utsträckning som de med ytinlärningsstrategi.
- Crash course i studentaktiverande undervisningsmetoder 2018-02-19 Hur hittar man som lärare rätt i djungeln av undervisningsmetoder som stöder aktiv inlärning? En källa till inspiration kan vara att läsa artiklar som ämnar sammanställa de kategorier av metoder som används på universitet världen över. Här är en sådan.
- Idéer om genialitet och talang utestänger kvinnor från akademin 2018-02-19 Föreställningar om talangens betydelse för framgång är starka inom vissa akademiska discipliner. I en artikel publicerad i Scientific American påvisas att denna typ av idéer korrelerar med en underrepresentation av kvinnor och afroamerikaner över hela det akademiska spektrat, och att stereotypa föreställningar om genialitet återfinns och påverkar individers val ända ner i lågstadieåldern.
- Hur påverkar digitala lärplattformens design lärandet? 2018-02-19 I artikeln ”Stöttning av skrivande i ett digitalt diskussionsforum” publicerat i Högre utbildning vol. 7, 2017, beskriver Stina Hållsten hur lärplattformens design och användning kan utvecklas med ett genrepedagogiskt upplägg.
- Studenters syn på kunskap avgör hur tillfredsställd man är med bedömning och återkoppling 2017-12-21 En inte ovanlig kritik från studenthåll gäller bristen på återkoppling på examinationsuppgifter. Lärarna, å sin sida, upplever samtidigt att de lagt ner en hel del möda just på detta. Vari bottnar denna diskrepans? En undersökning bland engelska ekonomistudenter lyfter fram studenternas bakomliggande kunskapssyn - en enkel dualistisk alternativt en mer komplex - som en avgörande faktor för hur återkoppling och bedömning tas emot.
- Make eye contact to enhance student learning 2017-12-19 In video recorded lectures, the orientation of the camera’s position relative the lecturer has a significant effect on the retention of facts amongst the students, indicating having eye contact is of great importance. Beege et al. randomly subjected individual students to one of four video recorded versions of the same 10 min. lecture, varying the two parameters proximity and orientation of the camera’s position relative the lecturer. After having seen the lecture, the students were made to answer questions related to both the social experience of watching the video and the understanding of the lecture content.
- Fem steg som avmystifierar betygskriterier 2017-12-19 För att kunna använda betygskriterier som stöd i inlärningen, behöver studenter kunna tolka dessa. Ny pedagogisk femstegsmodell som bygger på diskussioner, självvärdering och peer review visar studenter hur bedömningsprocessen går till och lär dem tolka begrepp som finns med i betygskriterierna. Studenter som prövat modellen menar att det gett dem ökat självförtroende och ökad förmåga att aktivt utnyttja kriterierna i framtida examinationssammanhang.
- Professionell dialog för ökad lärarkompetens 2017-12-19 Kan professionella dialoger med stöd av en mentor vara ett sätt att utveckla lärarkompetens? En analys av djupintervjuer med lärare som deltagit i professionella dialoger visar att dessa samtal leder till reflektion över styrkor och svagheter i undervisningen, och därför fungerar som en bra plattform för kompetensutveckling kring undervisning och lärande. Kan det här vara något för Stockholms universitet?
- Kan valet av lärstrategier förutsäga studenters studieframgång? 2017-12-19 Det finns inte något signifikant samband mellan betyg och djupinlärningsstrategin; däremot finns det ett positivt samband mellan studieresultat och organised effort, visar en ny undersökning. Avsaknaden av ett positivt samband mellan betyg och djupinlärningsstrategin kan bero att examinationen som sådan begränsar studentens förmåga att visa sin djupförståelse för ämnet.
- Mer handledning och feedback hade varit bra – studie om studenters självreglering i skrivkurs 2017-12-19 Studenters förmåga till självreglering kring sina studier fungerar för de flesta, särskilt konkreta apekter som att planera sina studier och formulera egna mål för sitt lärande. De behöver desto mer stöd från läraren när det gäller att hitta lärstrategier och utveckla förmågan att utvärdera sitt lärande.
- Utmaning stödja studenter i akademiskt läsande och skrivande 2017-10-23 Hur kan man stötta ”icke-traditionella” studenter att fullfölja sina studier? I en artikel i Studies in Higher Education beskriver Murray & Nallaya (2016) en holistisk approach för utvecklandet av den akademiska litteraciteten hos studenter vid ett universitet i Australien. Fokus i artikeln ligger på den process som arbetet med att utveckla och implementera en sådan approach inneburit för kursansvariga, lärare och personal vid motsvarande Språkverkstaden (the English Language tutors). Vilken effekt införandet av denna undervisningsintegrerade approach har för studenterna diskuteras däremot inte.
- Icke-kognitiva förmågor ökar studenters möjligheter klara sina studier 2017-10-23 Kan man på förhand identifiera de studenter som kommer att fullfölja påbörjade utbildningar och klara sina kurser? Ny forskning visar att studenter med högre grad av upplevd självförmåga, inre motivation och kritiskt tänkade har bättre förutsättningar att klara sina kurser och nå akademisk framgång.
- Studentaktiverande gruppuppgift skapar engagemang och djuplärande 2017-10-23 Hur kan vi utifrån befintliga resurser utforma undervisningsmoment som ökar studenters engagemang och rustar dem för vidare studier? David Thorsén ger exempel på en studentaktiverande uppgift där studenterna får träna både generiska färdigheter samtidigt som de övar på kvalificerat samarbete.
- Många fördelar med ökat studentinflytande 2017-10-23 Vad spelar studentengagemang i utbildningen för roll egentligen? I nya volymen av International Journal for the Scholarship of Teaching and Learning behandlar inte mindre än tre artiklar ökat studentinflytande som framgångskoncept för bättre utbildningsprestationer. Inte helt oväntat då en hel del pedagogiskt och didaktiskt utrednings- och utvecklingsarbete, liksom forskning och allmän opinionsbildning, under senare tid uppmärksammat studenters bristande engagemang i sitt eget lärande – och dess påtagligt negativa konsekvenser.
- Kamratstött lärande hjälper studenter till akademiskt tänkande 2017-10-23 Många universitetslärare och institutioner har säkert ställt sig frågan hur vi kan hjälpa nya studenter att komma in det akademiska tänkandet och hur vi kan skapa engagemang för studierna bland studenterna. Kanske kan kamratstött lärande var ett sätt att arbeta med detta.
- Are we obstructing creative problem solving among students? 2017-10-23 In physics — like in other sciences — the key to becoming a successful problem solver is to not only carry a firm understanding of the relevant physical concepts, but also a toolbox of methods and strategies that can be applied creatively in various situations. Teaching useful ways of thinking, and techniques for how to apply physical theories, is thus a major part of the education.
- Du är här:
- Start
- Arkiv CEUL
