I studien Student engagement in academic activities: a social support perspective av Matthew J. Xerri, Katrina Radford och Kate Shacklock utgår man från att engagemang i studierna tar sig uttryck genom studenters förmåga att disponera sin tid, förmåga att förbereda sig och delta i undervisning, att interagera med lärare och kurskamrater och att slutföra uppgifter.
Tidigare forskning om vad som påverkar detta engagemang pekar mot att studenters upplevelse av arbetsbelastning, deras syfte med studierna, och därmed upplevd meningsfullhet, samt interaktion mellan lärare och student är några viktiga faktorer. Det som sedan undersöks i artikeln är hur studenters sociala stöd, som relationer med andra studenter och lärare, påverkar studenters upplevda meningsfullhet med studierna, deras upplevda arbetsbörda och i förlängningen också engagemang i studieaktiviteter.
Undersökningen är baserad på en enkät riktad till förstaårsstudenter på en ekonomiutbildning vid ett universitet i Australien. Av 712 studenter svarade 210 på enkäten. Ytterligare 13 studenters svar plockades bort på grund av att de avvek för mycket, vilket innebär att det totala antalet enkätsvar var 197 stycken. Enkäten var utformad så att studenterna skulle gradera om de instämmer eller inte instämmer med ett påstående i en sexgradig skala (Likert-skala). Svaren behandlades sedan med en kvantitativ metod, där samvariation mellan olika variabler i enkäten analyserades. En faktoranalys genomfördes också, där lärar—studentrelation, student—studentrelation och känsla av meningsfullhet med studierna undersöktes med avseende på deras respektive påverkan på upplevd arbetsbörda och engagemang i studierna.
Goda relationer ökar studenters engagemang i studierna
Resultatet visar att lärar—studentrelationen hade en signifikant effekt på upplevelsen av arbetsbörda, där sämre relationer ledde till en upplevelse av högre arbetsbörda. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Ofta kan goda relationer leda till att studenter ställer fler frågor och får mer återkoppling, samtidigt som de kan minska studenters oro kring arbetsbördan. Vidare visar analysen att student—lärarrelationen hade en positiv inverkan på studenters engagemang i studierna, där goda relationer ledde till högre grad av engagemang jämfört med när relationerna var sämre. En möjlig förklaring till detta kan vara att lärare med goda relationer till studenter investerar mer i undervisningen och använder undervisningsmetoder som lockade studenter till djupinlärning.
Ett tredje resultat var att det inte fanns något signifikant samband mellan student—studentrelationer och upplevelse av arbetsbörda. Däremot hade student—studentrelationen påverkan på engagemang i studierna, där goda sådana relationer ledde till högre grad av engagemang.
Meningsfulla studier skapar arbetslust och engagemang
Slutligen visar studien på ett samband mellan känsla av meningsfullhet med studierna och engagemang samt upplevelse av arbetsbörda. Studenter som upplevde meningsfullhet upplevde inte arbetsbördan som något problem och var mer engagerade i sina studier. Detta stärker resultat från annan forskning, att det är viktigt att lärare kommunicerar och hjälper studenter att förstå länken mellan den utbildning som de har valt och deras mer övergripande målsättning gällande yrke och karriär.
Studien har bidragit till att visa på faktorer som påverkar studenters potentiella resultat och den roll som lärare och medstudenter har för resultaten. I slutsatserna lyfter man särskilt fram att lärar—studentrelationen har betydelse för upplevelsen av arbetsbelastning bland studenterna, och att detta särskilt har betydelse när studenter samtidigt upplever sina studier som meningsfulla. Att utveckla goda lärar—studentrelationer i kombination med att utveckla kommunikation kring syftet med utbildningen och dess olika ingående delar framstår i ljuset av detta som angeläget.
Text: Johan Berg, Kulturgeografiska institutionen
